tag:blogger.com,1999:blog-194329972024-03-13T15:37:53.820+01:00Cúyu pan esgarras?El estremeñu tamién s'escriviIsmael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.comBlogger332125tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-77244733688841680422022-05-02T11:16:00.003+02:002022-05-02T12:57:16.851+02:00El conventu de san Marcus en Marchagás<p style="text-align: justify;"> <span style="font-family: verdana;">Jincau por baju del <b>picu de santa Bárbara</b>, ena sierra d'Altamira, entre Palomberu i el Casal de Palomberu, está el puebrinu de Marchagás arroeau d'olivus i plaus que se destiendin ata cuasi las mesmas cotorinas de las montañas.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN8glWGkyIw610Ot9EaYPuY7uQ0_-o727JFF7wHjYkERSreqeGR6YUgOz2vYCirJBdazdpxqY2kRGfIOzRu8t4IPxMaG4DDbH4VqZPsX2oIKqIiuLxb5yRkfIPJ0NUpABEuTV9yl2cducZtPzx5kzZg8UBe2gk4IaVBLsx_cW91NuRPI6WRg/s3280/01_conventu.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1476" data-original-width="3280" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN8glWGkyIw610Ot9EaYPuY7uQ0_-o727JFF7wHjYkERSreqeGR6YUgOz2vYCirJBdazdpxqY2kRGfIOzRu8t4IPxMaG4DDbH4VqZPsX2oIKqIiuLxb5yRkfIPJ0NUpABEuTV9yl2cducZtPzx5kzZg8UBe2gk4IaVBLsx_cW91NuRPI6WRg/w640-h288/01_conventu.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: verdana;">Vista del conventu/chibiteril</span><br /></i></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Por cima del puebru, a cuasi dos quilometrus subiendu unas barreras mu prunas está entre la fusca i comeerus de cabras i d'umanus el <a href="https://goo.gl/maps/HNdBa3DSJ7X9nvaM9" target="_blank"><b>conventu de san Marcus</b></a>, mirandu al meyudía. Pa dir al conventu es mejor subir a peoncia pol caminu las Pegocheras que ajila dendi la praza las Majaíllas. El primer cachu está acementau i de en seguía el caminu es pizarrosu con joyus de las correntías i con recuéncanus cerraus por causa de las escobas ata la Joya María. Cuasi tol caminu passa por olivaris i peñas de pizarra. Dendi la Joya María parriba ya es puru monti entrebolau con alcornoquis i argún que otru pinu ata aportar al conventu.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP8l4Z9F8Tt0dQGsg6-mo3VMQUELr3au8nRWTIzGr6zmE9mOrJF4X-WPA7pOTLrb9cA2xHhlbGwiYoBG-5frFRCIqPdgrF6NaBEcO14Rvhapdx3wirHYBQrCyI0bynNGfAGDLpWrEQOrb2QZDcMaqvzBlKW8IPWG51NEl3GH_TPiY5OP9rlA/s3280/02-conventu.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1476" data-original-width="3280" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP8l4Z9F8Tt0dQGsg6-mo3VMQUELr3au8nRWTIzGr6zmE9mOrJF4X-WPA7pOTLrb9cA2xHhlbGwiYoBG-5frFRCIqPdgrF6NaBEcO14Rvhapdx3wirHYBQrCyI0bynNGfAGDLpWrEQOrb2QZDcMaqvzBlKW8IPWG51NEl3GH_TPiY5OP9rlA/w640-h288/02-conventu.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Pareonis</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Las vistas de la sierra i del valli de Palomberu son estrordinarias si precisar subir a las entenas del picu de Santa Bárbara que cai mas arriba subiendu por una pista.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx2oJJUHe9dP9e_dryxT0054Jfm-LWQbwadV-m1O5tGRJTGAg-XV276vXyp0M1eYmztjaf3fSed-EiDXJUOrrpu6ce7yylMRfRnjOkHWUxosXbu26cNR1z9JueWnrPN-5paFo7ClRQMR1dEvs19cyPJfovCVmuSagYp-FFvvNKAgN2cEBnNw/s3280/03-c%C3%BApula.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1476" data-original-width="3280" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx2oJJUHe9dP9e_dryxT0054Jfm-LWQbwadV-m1O5tGRJTGAg-XV276vXyp0M1eYmztjaf3fSed-EiDXJUOrrpu6ce7yylMRfRnjOkHWUxosXbu26cNR1z9JueWnrPN-5paFo7ClRQMR1dEvs19cyPJfovCVmuSagYp-FFvvNKAgN2cEBnNw/w640-h288/03-c%C3%BApula.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Cúpula</i></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">De que se llega al conventu entra unus aginaerus por ver el estau en que s'encuentra: alpacas, yervas, palés, vena loca i cardus que llegan al sobacu i tolas parelis aprovechás pa angarillas pa animalis i comeerus.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqe6dUhQfexCREbE9bKkKh-hOJkA0k9PN20UiDtuvKPa_QmojWJhtld7BuCKSAR3TS1_5taE1DmDCdX16s4NbTK47c84W6bPk9Do_F0q6T7vQnkAud2xijFuAHmLOh9qeTzwF94Ay7MGVe7ptZoksYNmFRAx_m98iT9VuHbZHVUW32krE32Q/s2425/04-ventana.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2425" data-original-width="1475" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqe6dUhQfexCREbE9bKkKh-hOJkA0k9PN20UiDtuvKPa_QmojWJhtld7BuCKSAR3TS1_5taE1DmDCdX16s4NbTK47c84W6bPk9Do_F0q6T7vQnkAud2xijFuAHmLOh9qeTzwF94Ay7MGVe7ptZoksYNmFRAx_m98iT9VuHbZHVUW32krE32Q/w390-h640/04-ventana.jpg" width="390" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Ventana i mechinalis</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Del conventu apenas está a la vista un cuartu con cúpula caía, unus pareonis a la isquierda que parecin que tuvun bovia, sigún se vei polos arranquis de por cima, i un otru pareón a la derecha an pie duna barranca entre comeerus de cabras. Las parés son de pizarra, con ladrillu colorau en arcus. Quean restus del ludíu brancu con dibujus arrayaus (esgrafiaus), peru pocus a la vista por que la fusca lo inculta tou. El conventu enteru estava encalau i se vía dendi largu.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgz8_epI1NotgQG0bFNeRgEA3-9AujGA9qbvc8phIgq7WyYpYGg3yItZ2MkcyyAINOIMVVJvXXGC8DXJ_mv-y6KgaxZ-lQnYO16UmDgFingFBCz7XlfW70ymiQw73b24WxHyAbwwJr7gtw0Zi0IS_fQRi3GwSmXDRU2S1Hf9M69BJUMxm9BIg/s3197/05-esgrafiau.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3197" data-original-width="1794" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgz8_epI1NotgQG0bFNeRgEA3-9AujGA9qbvc8phIgq7WyYpYGg3yItZ2MkcyyAINOIMVVJvXXGC8DXJ_mv-y6KgaxZ-lQnYO16UmDgFingFBCz7XlfW70ymiQw73b24WxHyAbwwJr7gtw0Zi0IS_fQRi3GwSmXDRU2S1Hf9M69BJUMxm9BIg/w360-h640/05-esgrafiau.jpg" width="360" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Detalli de ajedrezau</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Quitandu las enteracionis del amigu Félix Barroso i de lo que ponía el letreru del merenderu que está por cima, no ei conseguíu demasiaus datus a tentu del conventu esti velequí. Es unu de los cuatru que guardavan las sierras de las jesas de las Urdis i las Batuecas, junta'l conventu del niñu de Belén ena Rebollosa, el de las Batuecas i el de los Ángelis en el Pinu. Lo entangarun a metá del siclu XV i de contau acibió el nombri de conventu. Se sabi que era de monjis franciscanus, de ma que la jechura del conventu tuvu que ser mu simpri, sin demasiaus adornus ni lujus que enturviin el redu i la dedicación. Los monjis que vivierun aquí eran sacerdotis, coristas, legus i donaus i
en ves en cuandu subían a passar temporás religiosus de Coria i mesmu
san Peiru d'Alcántara.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtQKkIt-EGHpAHSiaP6z55bBNm1nV1zko8jw7BxasNDH9mECt08Xk1OIWhdHfFNEDuV41t8h98LD1iJbMYRyWhuo4yoxJCxS5HODOemsnNNxe-XyJkPslLYcgM_BOaFlpcKPfBT9hu0qxKZONzYrL1H0DpnkpTu_k_5gNscClcrNINbj0NYw/s2403/06_par%C3%A9.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2403" data-original-width="1454" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtQKkIt-EGHpAHSiaP6z55bBNm1nV1zko8jw7BxasNDH9mECt08Xk1OIWhdHfFNEDuV41t8h98LD1iJbMYRyWhuo4yoxJCxS5HODOemsnNNxe-XyJkPslLYcgM_BOaFlpcKPfBT9hu0qxKZONzYrL1H0DpnkpTu_k_5gNscClcrNINbj0NYw/w388-h640/06_par%C3%A9.jpg" width="388" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Pareón lateral</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">S'abastavan duna uerta que regavan con el agua que abaja de la sierra i de la que entovía ai muestra enas dos juentis con depósitu de cantería que están en el merenderu de por cima. El sitiu tamién lo repusun de árvolis, por essu los alreoris del conventu están cerraus de bosqui si se compara cola parti mas cimera i mas bajera ena que na mas se vei monti.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirPiYJyW4kqXO6earIDGTXxLE4c2uO5piQMIIeZBMadaXYGkU6AX26qYwpmMZ8_fSvQCeeypEG6WGlxoPngJfZvd3TGGiRIpWhtJ5d3bU2Is_3NephABCvVisJ0hB8ZyqiY0kgt9pjy0IobeIdqabHHMSPltTrTwRu3QDOocI4RCXSUV-5uw/s3000/06_esgrafiau.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1621" data-original-width="3000" height="346" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirPiYJyW4kqXO6earIDGTXxLE4c2uO5piQMIIeZBMadaXYGkU6AX26qYwpmMZ8_fSvQCeeypEG6WGlxoPngJfZvd3TGGiRIpWhtJ5d3bU2Is_3NephABCvVisJ0hB8ZyqiY0kgt9pjy0IobeIdqabHHMSPltTrTwRu3QDOocI4RCXSUV-5uw/w640-h346/06_esgrafiau.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Fenefa d'ajuera<br /></i></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El conventu s'echó a perder comu tantus otrus edificius religiosus dispués de la desamortización. La finca cambió d'amus i las pieras del conventu sirvierun pa jader otras costrucionis en el puebru i enas fincas de la sierra, de ma que las ruínas juerun venciéndosi ata velas comu están oi.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgymtkszm5aqKx8c1Zr1JOsHoSj0Gu4xNR6GS-hNrv0m67zhdQWPk8Pq1C_YYZX31FF2OP9UoLK3dM32w2rDoemxrWOdfVeAMFngLXiCzQrgZTLQt5lLgfYNdnXb3DuyZ3qP_VHrQhKTFlJOUVZK2iOXSPnY9QJaXi5y5agwTenMYKt2kNzxg/s2405/07-pare.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1363" data-original-width="2405" height="362" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgymtkszm5aqKx8c1Zr1JOsHoSj0Gu4xNR6GS-hNrv0m67zhdQWPk8Pq1C_YYZX31FF2OP9UoLK3dM32w2rDoemxrWOdfVeAMFngLXiCzQrgZTLQt5lLgfYNdnXb3DuyZ3qP_VHrQhKTFlJOUVZK2iOXSPnY9QJaXi5y5agwTenMYKt2kNzxg/w640-h362/07-pare.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Otra estancia</i><br /></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El conventu tien un cuentu tamién que es precisu asseñalalu por ser parti de la memoria popular del norti estremeñu: la virgin d'Argemi l'acostodiarun velaquí cuandu la Guerra la Endependencia no juera ser que la jamparan los francesis. El fraili José de Coria i Ponce, por tener la virgin mas segura, la llevó a un covachu ena sierra que l'endirgarun unus lobus. Estus lobus guardavan el imagi de la virgin cuandu en el covachu no avía naidi. Ogañu se sigui sin saber que covachu era aquel i pandi caíva, pos na mas lo sabían los lobus i el monji que subió el imagi. Otras versionis que cuentan en otrus puebrus idin que no juerun los francesis, sino los morus i, que, velaquilo, el cuentu es de muchu mas patrás. Sin embargu, ena versión de la Rebollosa, cuentan que la virgin d'Argemi estuvu acostodiá allí por un toru pegosu, en una abrigá cerca del conventu de Belén.<br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGeSu036agSwy3AJSQKx6iy6OpIL6VcwB0aaVq3YalxBiM5ebxdHx29Msy6EEdr0wslLsoodeK6stMYxvzZkXRWzYzWGb_FKaGmEQHYmumzMyfyIGGhzCJs7a_Ds-IQO338gRXMFOrMDm7SH5olRDUQ1HwrqGrR2DaTzJE90yYRODyvYCakQ/s3924/08-monta%C3%B1a.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1730" data-original-width="3924" height="282" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGeSu036agSwy3AJSQKx6iy6OpIL6VcwB0aaVq3YalxBiM5ebxdHx29Msy6EEdr0wslLsoodeK6stMYxvzZkXRWzYzWGb_FKaGmEQHYmumzMyfyIGGhzCJs7a_Ds-IQO338gRXMFOrMDm7SH5olRDUQ1HwrqGrR2DaTzJE90yYRODyvYCakQ/w640-h282/08-monta%C3%B1a.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Almiracionis dendi el conventu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /><br /></span><p></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com07PJJ+5G Marchagaz, España40.2804043 -6.268730199999999440.2795858081708 -6.2698030836059564 40.2812227918292 -6.2676573163940423tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-46375803020537503102022-05-01T15:22:00.009+02:002022-05-02T11:21:42.962+02:00El pozu del Cinojal<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El puebru de <b>la Jigal</b>, pa las tierras de la antigua Graná, es unu de los sitius ondi mejor s'a conservau la mitología popular en toa Estremadura. Gracias al envestigaor José María Domínguez, de muchus añus de trabaju recadandu la literatura oral del norti estremeñu, poemus saber del cuentu del <a href="https://goo.gl/maps/ZTvziHJaUv4ne4Pe6" target="_blank"><b>pozu del Cinojal</b></a>, con algunus paralelismu cola leyenda del aberintu del minotauru Asterión, ena isla de Creta.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqLNszUCeJoUZIgoNO9NK4B6z6MYgGfV8NhuxmYMEgXqTI0lE1_NUsFY01T19sUWWsg55YMqsOeCpafcTDIXD8pI96f3mDRUnna_9biYfbmavyOaT4b4j98rLnxUobohQ1kbOlVwueKKwwy8tdhWcGlalVV5QICEpe1Ig2bTKmgI9zOfDp0Q/s2492/1_Pozu_Cinojal.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1469" data-original-width="2492" height="378" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqLNszUCeJoUZIgoNO9NK4B6z6MYgGfV8NhuxmYMEgXqTI0lE1_NUsFY01T19sUWWsg55YMqsOeCpafcTDIXD8pI96f3mDRUnna_9biYfbmavyOaT4b4j98rLnxUobohQ1kbOlVwueKKwwy8tdhWcGlalVV5QICEpe1Ig2bTKmgI9zOfDp0Q/w640-h378/1_Pozu_Cinojal.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Vista del pozu del Cinojal</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El <b>pozu del Cinojal</b> está no largu del puebru, abajandu velaí pa los recuéncanus del Palomberu, por una calleja de olivus i plaus. El sitiu es un <i>locus amoenus</i>, un verejel an pie dun regatinu i por baju dun cerru con monti que s'ascapau del escuaji. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0wo8XeWWr-l6VbTispglIBvRI2xxF4GcRLrC2wX3MmKlSC5_bOf7hbhKdtt8G7592f4-rttIJT_w_qVqeKfoGnGCkL--U9J-QKhVxgb-oqXYIwwjxbpzOQScxrowaXa0wBTNJP5iDAJPdOpmFBTgbKqULNhgRn6TXA3sLwgjhI22bE7BXeA/s3744/2_Caminu.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1642" data-original-width="3744" height="280" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0wo8XeWWr-l6VbTispglIBvRI2xxF4GcRLrC2wX3MmKlSC5_bOf7hbhKdtt8G7592f4-rttIJT_w_qVqeKfoGnGCkL--U9J-QKhVxgb-oqXYIwwjxbpzOQScxrowaXa0wBTNJP5iDAJPdOpmFBTgbKqULNhgRn6TXA3sLwgjhI22bE7BXeA/w640-h280/2_Caminu.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Caminu'l pozu del Cinojal</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La jechura es aparenti a la d'otras juentis de la parti esta, con bovia de meyu puntu tapandu el pozu, peru de ves de tener brocal, es comparanti conos pozus de galería que ai ena parti de Badajós, jechu con cantería i pizarra.</span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgowEfrwlhQnGZHKzb0et7pPdffdKA7K6nerIvw41yMxd4ozE6Jg2F7pHAcHJ-G-GKUI68s26sk8Oc8jcXCubW2t0PCBmls91Lc43lTWr8WE_ScIL22tQjMso727Crmwkr63GIAeAVZDSd5IR4VwPxlKyQWtYGlcUmmlSWJ2x3BK8kG1ktHfQ/s3036/3_Pozu.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1476" data-original-width="3036" height="312" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgowEfrwlhQnGZHKzb0et7pPdffdKA7K6nerIvw41yMxd4ozE6Jg2F7pHAcHJ-G-GKUI68s26sk8Oc8jcXCubW2t0PCBmls91Lc43lTWr8WE_ScIL22tQjMso727Crmwkr63GIAeAVZDSd5IR4VwPxlKyQWtYGlcUmmlSWJ2x3BK8kG1ktHfQ/w640-h312/3_Pozu.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: verdana;">Bovia del pozu del Cinojal</span></i><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Arregru a la versión que trasmiti ena su obra <a href="https://issuu.com/bibliotecavirtualextremena/docs/324_leyendas-de-ahigal" target="_blank"><i>Leyendas de Ahigal</i></a>, el pozu tien un encantu. Una moza que jue a por agua, zamargulló el cántaru de que bajó los dos pergañus c'ai i dispués que cargó, al sacalu, vidu que arrecolgava un jilinu dorau. La moza s'enreó a tirar del jilu ata componer un ovillu, peru por mieu de que la viera una mujer que barruntó abajandu pol caminu, tuvu que cortar el jilu en antis d'avriguar ondi estava el cabu. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipsLpO-RQYKoktC4D-zQSAUo-NL6-QsCh0jsCc-hrozPGs22DQdRfD5VssWNz02pHmT0RuXeyOnv7-sJ_uheWB7EdeoPAGf6v8vihxmxzuuahoUVcveVnIN-H1_wMIMgcCnuUC4zOoOGgGNATyHrSRKQiwY5R25plDmM3k8A8zkRJvHZsfQQ/s4640/4_perga%C3%B1u.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="4640" data-original-width="2088" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipsLpO-RQYKoktC4D-zQSAUo-NL6-QsCh0jsCc-hrozPGs22DQdRfD5VssWNz02pHmT0RuXeyOnv7-sJ_uheWB7EdeoPAGf6v8vihxmxzuuahoUVcveVnIN-H1_wMIMgcCnuUC4zOoOGgGNATyHrSRKQiwY5R25plDmM3k8A8zkRJvHZsfQQ/w288-h640/4_perga%C3%B1u.jpg" width="288" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Pergañus</i></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">De chopetón, las aguas del pozu se revolvierun, salió el encantu i la moza acagazá s'alargó del pozu. Comu el encantu no poía achancar el regatu que está en antinu d'abajar el pozu, no púu llevársila pal jondón. El cutau, s'alamentava, dijendu que de ver seguíu tirandu del jilu lo juera desencantau i se juera casau con ella i la juera acolmau de riquedas, peru el mieu i l'avaricia de la moza jidun que no se cumpriera el desencantu. El mozu encantau sigui esperandu en el jondón del pozu a que una moza a la mañana de san Juan vaiga a por agua i lo desencanti.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0POT8kj22yfzGF8efXRvAQfYccdubhVGxUAyFH5LMjtMMAUuL6YuyN87O2RKd1bhC7-J0ACEu_WdjzouaKeQCjkK9KJXpJRjyetWC5ymIwRBbWccyrVhFC5CKxvERN96nsWxibQvW3VtOuKbkPsSZUhlPS5dSuRYqVjmO_OQJAq2HeFeviA/s4640/5_c%C3%A1ntarus.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2088" data-original-width="4640" height="288" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0POT8kj22yfzGF8efXRvAQfYccdubhVGxUAyFH5LMjtMMAUuL6YuyN87O2RKd1bhC7-J0ACEu_WdjzouaKeQCjkK9KJXpJRjyetWC5ymIwRBbWccyrVhFC5CKxvERN96nsWxibQvW3VtOuKbkPsSZUhlPS5dSuRYqVjmO_OQJAq2HeFeviA/w640-h288/5_c%C3%A1ntarus.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><i>Cacus modernus en el pozu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"> </span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Es un mitu d'agua atillau al sosticiu de veranu, peru a la contra de las encantás del Montiju, aquí el encantau es un mozu príncipi. El agua sirvi pa sustener en dambus dos casus el encantamientu i tamién pa alibralu. Peru el jilu dorau recuerda al que Ariana dio a Teseu pa salir del aberintu del minotauru, por me del que puei conceder un salieru pal que drentu de la escuriá está. Entovía se puein ver cacus de vasijas en una de las esquinas del pozu testigus del passu del tiempu pal mozu que sigui zamargullíu sin naidi desencantalu.</span><br /></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-24075843737076208862020-12-27T23:41:00.006+01:002020-12-27T23:41:54.804+01:00Estremaúra, cotu de caça<div style="text-align: left;"> </div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh63OaAQ2V6ELL4WF8PrlXEMHowzlJ06hk6CWu5dgGnraIb6NBr9RZVPMBFIy_eQzP2K34GeBQ0_VHvu4WPk8vOqUasFTy3rTeprcTrte7kM_kXMtttBOnS2TJ66-Oi6SfrWDcC/s2048/Cartuchu.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1536" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh63OaAQ2V6ELL4WF8PrlXEMHowzlJ06hk6CWu5dgGnraIb6NBr9RZVPMBFIy_eQzP2K34GeBQ0_VHvu4WPk8vOqUasFTy3rTeprcTrte7kM_kXMtttBOnS2TJ66-Oi6SfrWDcC/w480-h640/Cartuchu.jpg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cartuchu ala metá dun caminu en Val dela Calçá</i></span><br /></td></tr></tbody></table> <p></p><p style="text-align: right;"><i><span style="font-family: georgia;">En memoria delos <a href="https://www.dn.pt/pais/540-animais-chacinados-em-montaria-na-azambuja-13162446.html">animalis achacinaus en Portugal</a> i de caúnu delos que huerun vítimas del entretemientu insanu i imoral que es la caça ogañu</span><br /></i></p><p>
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: verdana;"><span lang="AF" style="line-height: 200%;"> </span></span></span></p><span style="font-size: small;"><span style="font-family: verdana;"><span lang="AF" style="line-height: 200%;"></span></span></span><span lang="AF" style="mso-ansi-language: AF;"></span>
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>ES</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:DontVertAlignCellWithSp/>
<w:DontBreakConstrainedForcedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
<w:Word11KerningPairs/>
<w:CachedColBalance/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:200%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
</style>
<![endif]-->
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><i><span lang="AF" style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">«A los efectos de esta ley, el
territorio de la C</span></i><i><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">omunidad
Autónoma de Extremadura se clasifica en terrenos cinegéticos y terrenos no
cinegéticos». </span></i><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Assina de
simpri i de craru asseñala la <a href="https://www.blogger.com/" target="_blank"><span style="color: blue;">lei de caça</span></a> la tierra estremeña. </span><span></span></span></p><span style="font-size: small;">
</span><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";"> </span><span></span></span></p><span style="font-size: small;">
</span><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Si eris
animal i por custionis climáticas o d’esprotación acabas en Estremaúra, plontu
saldrás del mundu esti porque un umanu vestíu de caqui i con una escopeta al
ombru está alampandu por pegar-ti un tiru. </span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Si eris perru de caça, vivirás en un
chiqueru tol añu, junta ozenas más de perrus comiendu pan arremollecíu i
bacharola, atau del pescueçu sin poer-ti remenear del sitiu ni siquiera pa
echar-ti a dormir i lairarás de coragi a tol que passi pol renti i agullarás
dandu alaríus calafriantis ca nochi escachandu el descansu delas demás
especiis. </span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Si eris páxaru i el umanu estuvu a piqui de destinguir-ti antis, con
una poca de suerti pondrás el níu, criarás i emigrarás; si no, no tendrás arvu
seguru, no averá bayón que te inculti, ni charca que t’arrecoja. Bardal nengunu
sedrá hondu bastanti pa tapar-ti. </span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Si corris a quatru patas, ni vivalera, ni
trueca, ni bonchi, ni espesina t’acovijará. No sirvin las revirivueltas, ni los
rejurtus, ni la velociá pa escambullir-ti: tras de ca çarça, de ca acirati, de
ca xara está acechandu-ti cola pacencia ansiosa del sicópata, pola que’l tiempu
se cuenta en sangri. </span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Si eris umanu i no estás en el mundu dela caça sufrirás
tolos dañus colateralis possivris: no podrás salir al campu sin sentir las
balas volandu i los cañonazus rebumbantis enas barrancas delas riveras, ni
passar a parti nenguna porque ondi no ai animal esprotau pala ganaería es cotu
de caça. El caminu del andarín, la verea i el regatu sedrán de promu contaminanti siguiendu
la carrafilera de cartuchus i las latas de cerveza andiquiera. En essus mesmus
caminus vedrás la gota de sangri de quien le vaziarun la vida, vedrás el perru
inuti pal caçaor descordelau, desengañau i cambolanti procurandu pola gandalla
o colgandu duna enzina. T’encontrarás el javalín aginau a atravessar-si pola
carretera ahuyendu duna montería del día antis i el gansu escogollau an pie
duna charca por avançar-si un galgu en mala ora una tardi de estrenamientu. Con tó estu, el coraçón se te engurruviñará ca ves que salgas al campu.</span><span lang="AF" style="font-family: "Verdana", "sans-serif";"></span><span></span></span></p><span style="font-size: small;">
</span><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span lang="AF" style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Cómu puea ser un passatiempu matar un otru ser
vivu? No ai igualdá de condicionis ni necessiá, namás afán de sentir-si quién
encañonandu alguien porque quitá-li la vida es mandar en él. <b>Gustar matar es
reconocer-si sicópata.</b> Dar larga ala ravia diaria a pegar tirus es arrebullir
más i más i más el’ansia compondrona i entenía dela mesma manera que si unu
quijiera de beber agua crara dun maniantal i la envarbasca primeru i cogi un
vasu rotu pa bebé-la: envenena alos que beban dispués i se pon el hozicu
ensagretau. <u>Entretener-si en matar es el andar más arrastrau ena genti. No es
custión de que una lei comenenciosa i envenená, en tó i por tó imoral i atrasá,
sirva pa tapar el viciu más ruín, agomitavri i baxu que se puea tener que es el
d’encevicar-si al dañu i mataeru d’otrus animalis</u>. Una lei no puei tapar unas assaúras indinas i maliciosas.<br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span lang="AF" style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">La rola ala que encañonas no
tien la culpa de que t’echaran del trabaju. La javalina que hoça an pie del
alcornoqui no puei pagar por tu sufrir d’abusión en el estitutu. Que en casa
padeças duna pareja manejantona i de críus indeseaus no quier dizir que tengas
que esgraciar una familia de ciervus. Ná de essu vai a arregrar-ti pobrema
nengunu, más, has que te hundas más ena miseria de ser un desgraciau que busca
consuelu ena muerti ajena. Si t’encararas al conflitu cola mesma confiança cola
que t’encaras al javalín cerrúu que se muevi a soma traspón assujetandu con
buen pulsu el’arma que le quitará el sinu, no tendrías las ansias essas de
hazé-li dañu a naidi. Por regentear-ti entre las xaras colas botas de material,
el chalecu de rumbus i la escopeta que agasajas mejor que ala tu familia no
sedrás mejor que naidi, enque assín lo sienta el tu egu diminutivu. Ni la parva
de cartuchus caíus entre los canchalis quier dizir que mandas ena naturaleza.
Ni las malandronás colas que resplandillas enas tavernas mentras royis la carni
d’animalis que otrus acachinarun por tí achopaçan a naidi. <b>Las muertis que
recadas en el coraçón te pesarán, porque enque no te doloreças dellas agora,
saldrán: tó acaba saliendu. </b></span><span></span></span></p><span style="font-size: small;">
</span><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;"><span style="font-size: small;"><span lang="AF" style="font-family: "Verdana", "sans-serif";">Queréis arrendar los «grandis» reis que antañu
destinguierun los ossus delas sierras i los cavallistas que arrinconavan
javalinis enos bosquis escurus: vos confundís reondamenti de referentis. Ellus
no eran euris, namás pessonas tristis, perejileras i aburrías con el pechu más
escuru que los bosquis ondi caçavan, gustosus siempri de dar-si postín.
Procurai por referentis en los que aman, no en los que odian; en los que crían
i no en los que faratan; en los que vivin de manera onesta i cenzilla sin
necessiá de presumimientu. Essa genti no está pintá en quairu nengunu, ni
saldrá pola teli, ni empataratan a naidi: el su únicu afán es vivir de manera
tranquila tal i cumu los animalis que matáis. Ni los animalis ni los umanus
estamus segurus con vujotrus en el campu. <b>Estremaúra no es el desfogaeru de
frustacionis de naidi: essa guerra á de ser interna</b>.</span><span lang="PT"></span></span></p><span style="font-size: small;">
</span><p class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><span lang="PT"> </span></span></p>
<p><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>ES</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:DontVertAlignCellWithSp/>
<w:DontBreakConstrainedForcedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
<w:Word11KerningPairs/>
<w:CachedColBalance/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:200%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
</style>
<![endif]--></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-72310587889346379452020-12-08T20:20:00.002+01:002020-12-08T20:20:54.878+01:00El molinu la Juana de Montermosu<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> Enos recuéncanus i revirivueltas del <b>arró Tuna</b> que da al desembocar en el ríu Alagón s'arrepelotonan los molinus i lagaris. Tristimienti tamién lo hazin las çarças, las escobas i los caçaoris pa estus sitius mediu bravíus mediu domaus pol afán del azeiti.</span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTiDNvO8MPerMxUT7qRbAhURzwwiRQnt9oiDHtYkqiU2H1tWfVICUAFy0rYlFXtIkCAFeW8M8v9oC2-Z2Ye5QXUqY2mxXogZJNq8Rrx5lmBfhiGzXoykONCoURYVoE61UizdPs/s2048/01_Molinu_la_Juana.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTiDNvO8MPerMxUT7qRbAhURzwwiRQnt9oiDHtYkqiU2H1tWfVICUAFy0rYlFXtIkCAFeW8M8v9oC2-Z2Ye5QXUqY2mxXogZJNq8Rrx5lmBfhiGzXoykONCoURYVoE61UizdPs/w640-h426/01_Molinu_la_Juana.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>El molinu la Juana</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dispués de olivaris i escobalis, lombus, coturrus, caminus que passan a vereas i al revés, an pie mesmu del <b>arró Tuna</b> apaeci un caçumbu farrungau de piçarra, retangular, en un recuéncanu del arroyu, en un llanu suavi. </span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEih-LhCuTz30-vsI5dNoGL7OtYt3D0zHSKTiB8GRd-lNZgE-jZnyQtN1rL3Mc3psIY6Xp5srVyNRcq3wZXKlwtnBbd-4FjkAPQ6RB9nF4JNsyU_bqqK0Q4RhheNanQRKD93CM3D/s2048/02_Ventana.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEih-LhCuTz30-vsI5dNoGL7OtYt3D0zHSKTiB8GRd-lNZgE-jZnyQtN1rL3Mc3psIY6Xp5srVyNRcq3wZXKlwtnBbd-4FjkAPQ6RB9nF4JNsyU_bqqK0Q4RhheNanQRKD93CM3D/w266-h400/02_Ventana.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Paré farrungá i ventana</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;">Ata no vé-lu por drentu no s'avrigua si es molinu o casilla, porque la cenzillés dela hechura dendi arriba es compricau de saber: se trata del <b>molinu la Juana</b>.<br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYzfu8FEfEdaMlvfcWDSmhqOjQ4gII27GLAPuQJxshTHOob4Q5jNcLxzK-q6cFQCzM-rwkWfmK8WOCprxQejWEqgs5-Ah2LdbpUCptfl0ov_4yuWgZVOCaKXzA7ra4wFui6j3-/s2048/03_Ventana.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYzfu8FEfEdaMlvfcWDSmhqOjQ4gII27GLAPuQJxshTHOob4Q5jNcLxzK-q6cFQCzM-rwkWfmK8WOCprxQejWEqgs5-Ah2LdbpUCptfl0ov_4yuWgZVOCaKXzA7ra4wFui6j3-/w266-h400/03_Ventana.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Hornichi</i></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La puerta, que da pal sul-ponienti, está falta de toça i con ellu de la metá dela paré parriba, hiziendu que no se sepa si avía escrición o no ena cal cumu acontenci con otrus molinus i lagaris dela parti esta. Muchas delas pieras están en el mesmu lumbral amontoná pa un lau i pa otru dela puerta.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb2304SaKM2NxPmTv3AkA-f_iSp2_oppbwzohcRDtwOYAyBEWGezYZCnNsf7B8_uW-3U3tl6pkWSog0uSWtkd1g_pT5v433DvWTJ5Wq6oqhMvUkP72_87Uo6uVZqZ01gUTQzZ_/s2048/04_Rinconera.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb2304SaKM2NxPmTv3AkA-f_iSp2_oppbwzohcRDtwOYAyBEWGezYZCnNsf7B8_uW-3U3tl6pkWSog0uSWtkd1g_pT5v433DvWTJ5Wq6oqhMvUkP72_87Uo6uVZqZ01gUTQzZ_/s320/04_Rinconera.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Rinconera</i></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Ala derecha formi se entra ai un hornichi sigún reza ena retrataúra. La bechinalis delos palus entovía s'aprecian enas parés i mesmu anguna que otra ventana. La parti del suelu no s'aprecia demasiau por estar tapau por çarças i rosalis bravíus colos sus rebentabueyis coloraínus recolgandu por cima delas muelas.</span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWHFiknHDxeQIihfs-P-vpwBD82Jovv6IhimvE9lRo8hyphenhyphenhZ4OONkMpqgF0Sr6aa-2C2-HlAWhgyApPLzvh1m8sjxJCqF6Hxvn8m83VmPAR-xedk97Xemg99LAbpunQ6GJ7l4UZ/s2048/05_Muelas.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWHFiknHDxeQIihfs-P-vpwBD82Jovv6IhimvE9lRo8hyphenhyphenhZ4OONkMpqgF0Sr6aa-2C2-HlAWhgyApPLzvh1m8sjxJCqF6Hxvn8m83VmPAR-xedk97Xemg99LAbpunQ6GJ7l4UZ/w640-h426/05_Muelas.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Muelas</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pala parti trasera entovía se vei la muela baxera i una cimera contra la paré. Pol aujeru del arvu ena baxera se vei por baxu la sala del'agua, destacandu-si el ruesnu. </span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKuzPGVt4dp78dANxlhO7no3YedEBjKuVJWWB03rZ4t1vcWK7YMGVKTlpHEiRjwaTI9xVd-0epF1r_CRNFwd_yZ3lP9ZIWrqcrMTz1Pr_ZxzRRo-WrLlG9lkdVnCNVo5GV5iEP/s2048/06_Ruesnu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKuzPGVt4dp78dANxlhO7no3YedEBjKuVJWWB03rZ4t1vcWK7YMGVKTlpHEiRjwaTI9xVd-0epF1r_CRNFwd_yZ3lP9ZIWrqcrMTz1Pr_ZxzRRo-WrLlG9lkdVnCNVo5GV5iEP/w640-h426/06_Ruesnu.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Ruesnu i puenti</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pa ver la parti baxera ai que passar por una alambrá i un fuscarral d'espinus. La saliera está limpia, de má que se puei retratar quasi que tol funcionamientu del molinu, viendu la cozera pondi cai el agua, el puenti i el ruesnu arriba.</span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxcwKx6irq2SgbsN_bI9G7_FZeIAaHwmpxzX424yvRgRA5yjkDfy09V46p4PCIg14oXsbAQ5AXkQ1375KWoDKHa9HiCuXiuWOSAcxEMUA7PwTc-wK-1vlsJqT4KQ4Y2rnT3EzO/s2048/07_Cozera.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxcwKx6irq2SgbsN_bI9G7_FZeIAaHwmpxzX424yvRgRA5yjkDfy09V46p4PCIg14oXsbAQ5AXkQ1375KWoDKHa9HiCuXiuWOSAcxEMUA7PwTc-wK-1vlsJqT4KQ4Y2rnT3EzO/w400-h266/07_Cozera.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cozera</i></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: 0px; margin-right: 0px; text-align: left;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDa_J57sCgb8KAFTz6o46QmwSrrDYMyX4DkPKTkr9soa0zVHW10rx9tio4McNeprdQ6p5LiOLrGh8oLe3kJZJDqTLZewCFF-yzEAJvvefyFyExrAaBekY4E0uAuUUWM-ie8iHt/s2048/08_Muela.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDa_J57sCgb8KAFTz6o46QmwSrrDYMyX4DkPKTkr9soa0zVHW10rx9tio4McNeprdQ6p5LiOLrGh8oLe3kJZJDqTLZewCFF-yzEAJvvefyFyExrAaBekY4E0uAuUUWM-ie8iHt/w640-h426/08_Muela.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Muela hiziendu de toça</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Hiziendu de toça ai una muela de granu por cima delas ombreras de piçarra. Está entera i ai que acachar-si i mirar parriba pa vé-la.</span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-W3XpuoNl3eIRrxWkiQG3rnnjV96hB1wXYMYZqcdpdy1tdnKsQxT4KCnsq7rSBXBs7Kvc_uby01eJV3M-BnW2hGB6t8mre5ZG3niTe_f3imd74h6GYDHGMZJwP-iVxLgXFJRb/s2048/09_Esquina.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-W3XpuoNl3eIRrxWkiQG3rnnjV96hB1wXYMYZqcdpdy1tdnKsQxT4KCnsq7rSBXBs7Kvc_uby01eJV3M-BnW2hGB6t8mre5ZG3niTe_f3imd74h6GYDHGMZJwP-iVxLgXFJRb/w266-h400/09_Esquina.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Esquina que da al norti</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDmi9hi4Pinff8KpbmRGF5Hk10zrKhVmSSeemiQpvLqPRidXsUZU7eWaYeqGGRImB62fYhYfTsX88cYiwd7tnhKmOfYRmgcrc4mZGNkmepzuk8EDL1P5xHaFC1Kc1y99cW9j-j/s2048/10_Arr%25C3%25B3_Tuna.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDmi9hi4Pinff8KpbmRGF5Hk10zrKhVmSSeemiQpvLqPRidXsUZU7eWaYeqGGRImB62fYhYfTsX88cYiwd7tnhKmOfYRmgcrc4mZGNkmepzuk8EDL1P5xHaFC1Kc1y99cW9j-j/w640-h426/10_Arr%25C3%25B3_Tuna.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Arró Tuna junta'l molinu la Juana</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dela canal que servía de cauzi quasi que ná s'aprecia, enque ai muchas pieras i la horma entre las escobas. El'agua corri limpia i tranquila por esta rinconá, dendi la que se vén las oliveras i los plaus delas <b>Corças</b>. Más abaxu quea <b>el molinu la Retuerta</b> i por cima <b>el lagar d'Almea</b>, peru ni unu ni otru se vei dendi allí. Cumu la huerça de molinus i lagaris montermoseñus, tós quean atarugaus por causa dela fusca i los bardalis, enque esti es vesitavri por drentu. Los caminus antiguus están perdíus i ya quasi que son vereas de vacas pa ver las costrucionis dela genti de patrás (molinus, lagaris, puentis, passaeras, vaeras, noras, zanca-burras, chufardus, hornus...) i si no las tan odiosas alambrás, parés de piera i angarillas candás. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Con tó i con essu, lo peor dela vesita huerun los cientus de tirus que los caçaoris estavan pegandu esti día dela Pura pala parti de <b>las Passaeras</b> i <b>las Roças</b>, aguas arriba, que rebumbavan enas barrancas del <b>arró Tuna</b>, ameirentandu los animalis que vivin livris i los que asollagan ataus i aburríus enos uertus que pegan al arroyu. <u>Una Estremaúra que es el paraísu del caçaor senifica ser siquiátricu, mataeru i carci toas tres cosas ala ves. El andarín no vesita los campus i las ruinas tranquilu, peru peor aquellus animalis que ahuyendu delas escopetas acaban entallaus enas carreteras... i essu los que son escapás d'ahuyir</u>.</span><br /></div><p style="text-align: left;"><br /></p></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-88429710134150386512020-12-06T21:07:00.000+01:002020-12-06T21:07:03.980+01:00Las lanchas del Matón de Herramperi<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Ena horcajá que has <b>el regatu'l Perru</b> con el <b>delas Herrerías</b>, incultu en baxu dun rebollal entressacau i helechus s'encuentra un turrunteru de piçarras i rollus que dan en llamar el <b>dolmin del Matón</b>. El sitiu tien buen fuélliga i el que sea señorón aporta en cochi i al que le gusti dir d'andarín llega faci dendi el puebru de <b>Herramperi</b>, ena comarca de <b>Gata</b>.</span></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLMV0Q88xVEm707WNwZSaTZ97C3yre8LeKZ8UduKEN-8zyiwCN_nLzAedNqV_xFn7LK_eDrUjR3bijGBcCqTxrJeSdZRFplaKi25bxmgtpkLUoqbOzJ_EAka3OQ0fwV_WJwYNR/s2048/01+-+Rebollal.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLMV0Q88xVEm707WNwZSaTZ97C3yre8LeKZ8UduKEN-8zyiwCN_nLzAedNqV_xFn7LK_eDrUjR3bijGBcCqTxrJeSdZRFplaKi25bxmgtpkLUoqbOzJ_EAka3OQ0fwV_WJwYNR/w640-h426/01+-+Rebollal.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Matu de robris</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Visteandu las ortofotus del vuelu almericanu se vei que la parti esta pocu muó en más de meyu siclu, dau que los robris, helechus, plaus i crarus siguin ena parti essa sin alterear. El baxial úmiu i d'airi limpiu abonda en corrientis d'agua i charcas i en otrus tiempus uvu de ser de passu entre los que abaxavan dela sierra polo amavri del sitiu, ondi los helechalis i robreus se destendían an pie delos regatus sonorus, quandu el pinu resineru i los artificius delos umanus no divan más pallá de hollar los caminus.</span></span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvLxRmGNJhOS8xRtv3cojPR3ylHzG1G7VZCT8XM1oPgmmrJVTAK1gKoq-Be4pIMK9v1PmmLnmqcOs-kROl4tJg0bXtsfARKyIpE-NpzhzeV6CYvhnQNmyBVnDftgNisFfhkFYd/s2048/02_El_Mat%25C3%25B3n_corredor.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvLxRmGNJhOS8xRtv3cojPR3ylHzG1G7VZCT8XM1oPgmmrJVTAK1gKoq-Be4pIMK9v1PmmLnmqcOs-kROl4tJg0bXtsfARKyIpE-NpzhzeV6CYvhnQNmyBVnDftgNisFfhkFYd/w640-h426/02_El_Mat%25C3%25B3n_corredor.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Dolmin del Matón</span></i><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">El sitiu tuvu que tener palos antiguus más senificau religiosu que los moernus (con tó i con essu cerca'l <b>tesu las Corças</b>, un pocu más a baxu del Matón, está la ermita rezienti dela Consolación). Al ser el sitiu una horcajá entre regatus cercau de cerrus i montis la necrópoli tenía sentíu palas gentis aquellas, cosa que agora namás son que plaus, fincas de cabras i moiralis de uessus espontanius.</span></span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5VDMv1IL7leTcyD5P-S9VtWnhzSMLCs_b6zzFtg8KiPXU4mHEG9ncSQiiW94GPaj09CBVoD-_QdM0wOD7LdnkQexGKAX63Hywv31vlVCe8YK9S16lOZ1YlSZ2cWadQbhyoDIP/s2048/03+-+Ortostato.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5VDMv1IL7leTcyD5P-S9VtWnhzSMLCs_b6zzFtg8KiPXU4mHEG9ncSQiiW94GPaj09CBVoD-_QdM0wOD7LdnkQexGKAX63Hywv31vlVCe8YK9S16lOZ1YlSZ2cWadQbhyoDIP/w400-h266/03+-+Ortostato.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Piera hincá del correor</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Ena parti esta del Matón escavarun ai ya unas décadas el dolmin, enque sigún dixun los propius arquiológus ya estava bien arramplau, sin quear axualis ni uessus ni cosa nenguna más que angunus achiperris de piera. El turrunteru (13,60 x 9,50) se señala entovía entre los robris i apareci con letrerus i cercau entre la follarasca monócroma dela toñá gateña.</span></span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXYtR69H57gVQIi4UjghxY8TDJLp5MiNtX8Ehe3yVWKNKiv2M8PfdCgQ4sAcl6TcN-SFuRxFFPGMesTW0yS5ss-CpHe5uxzyWtMgXr8ZH7M3bF1lNR2WyG_X7aB4zvVXaDfb-p/s2048/04+-+Entrada_El_Mat%25C3%25B3n.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXYtR69H57gVQIi4UjghxY8TDJLp5MiNtX8Ehe3yVWKNKiv2M8PfdCgQ4sAcl6TcN-SFuRxFFPGMesTW0yS5ss-CpHe5uxzyWtMgXr8ZH7M3bF1lNR2WyG_X7aB4zvVXaDfb-p/w640-h426/04+-+Entrada_El_Mat%25C3%25B3n.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cámara del dolmin</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Se destaca la piera hincá del prencipiu del correor que no llega alos tres metrus i la cámara, que estus días apareci alagá. No es la cámara del tó reonda i están varias pieras daleás pa drentu o derechamenti caías, cumu se vei enas retrataúras. </span></span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIhSd-Tgnb22is3bYjBBNRDsntGLsUq-IIhA9c7JRdlmXw2ODq4cd-fZwBa-L7w8xj7SZwxOp5Z5RVGJLlM3Ad1zfUl3WjukWVU7ZfCbqNZdelj2bZNMdr8DS612HhvCas-fY8/s2048/05_Entrada_El_Mat%25C3%25B3n.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIhSd-Tgnb22is3bYjBBNRDsntGLsUq-IIhA9c7JRdlmXw2ODq4cd-fZwBa-L7w8xj7SZwxOp5Z5RVGJLlM3Ad1zfUl3WjukWVU7ZfCbqNZdelj2bZNMdr8DS612HhvCas-fY8/w640-h426/05_Entrada_El_Mat%25C3%25B3n.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Vista de frenti dela cámara</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Las lanchas hincás son de piçarra i mesmu se puein ver rollus que estarían cerrandu por a riba esparramaus varius metrus al reor del dolmin, peru que cola cama de follarasca apeninas puein destinguir-si. Tamién ai una lancha grandi, seguru que del propiu dolmin. </span></span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi47YBtoYT10pBZcVSyBBOfuPCndpoILidfgg2XRcSwCIZyHae4KRyI0r28wxG_RykHx0GjEV3nIFhRopCPQWUQ0PBDVhgTUCLkOfLsYdALSsQoVF5DAO8AnSkAPq71STiKNAKv/s2048/06_Ortostato.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi47YBtoYT10pBZcVSyBBOfuPCndpoILidfgg2XRcSwCIZyHae4KRyI0r28wxG_RykHx0GjEV3nIFhRopCPQWUQ0PBDVhgTUCLkOfLsYdALSsQoVF5DAO8AnSkAPq71STiKNAKv/w400-h266/06_Ortostato.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli de ortostatu caíu dela cámara</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg3pATk8umlulLuarJzMGXM7M-XFM-OL-PQqJe1j3_DU_Q3Nd0HGtdQJ7LdyS8PFQCohKbasjjd65x31TfecjZQgekHprJQioyMatraO3GsSxbihzq0yvMHMz8JKvioTDXTGv4/s2048/07_Ortostatos.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg3pATk8umlulLuarJzMGXM7M-XFM-OL-PQqJe1j3_DU_Q3Nd0HGtdQJ7LdyS8PFQCohKbasjjd65x31TfecjZQgekHprJQioyMatraO3GsSxbihzq0yvMHMz8JKvioTDXTGv4/w400-h266/07_Ortostatos.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Paré del hondón dela cámara</span></i><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwoOkbzAJyT7Oqgy9PN7TOchlq45_AcLFAJXkbTfct1edpbtY47r4STBQA2lne2GsC-KfQp48xCi1kwycAwncpnG7FCRUCU2jkbIYxfBhFLV_f5sdCsSey8LdD72BL4zj5mX0E/s2048/08_Piera.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwoOkbzAJyT7Oqgy9PN7TOchlq45_AcLFAJXkbTfct1edpbtY47r4STBQA2lne2GsC-KfQp48xCi1kwycAwncpnG7FCRUCU2jkbIYxfBhFLV_f5sdCsSey8LdD72BL4zj5mX0E/w400-h266/08_Piera.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Ortostatu caíu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL3F6wBX96wZduyJINm_LOzlXOn4aNS_pZnxqPc2M6ww0vTMMgnHyTrAudUNWs9trzoGejzlixy3G5Fj6zbJWq8F3j1ppMZoz4_VNSNlbnQsFL5XXJ7fVuOELns9sNPotTKhLm/s2048/09_El_Mat%25C3%25B3n.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL3F6wBX96wZduyJINm_LOzlXOn4aNS_pZnxqPc2M6ww0vTMMgnHyTrAudUNWs9trzoGejzlixy3G5Fj6zbJWq8F3j1ppMZoz4_VNSNlbnQsFL5XXJ7fVuOELns9sNPotTKhLm/w640-h426/09_El_Mat%25C3%25B3n.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Vista general del turrunteru i el dolmin</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">El dolmin esti mereci por sí solu una corónica, peru ai varius turrunterus (el dela Romería, el del Canillas) i otrus dolmin meyu escavaus cumu el del Chanqueru o el del Plau Castañu que da en tó i por tó la noción duna enormi necrópoli esparramá entre cotorrus i vallis (quiciá caqual con el su senificau sigún el sitiu altu o baxu) que precisaría de varius endirgus aquí. El propiu dolmin de Plau Castañu está a escavar-si i al reor ai una recreación duna necrópoli con una arrendamientu del <a href="http://ceres.mcu.es/pages/ResultSearch?Museo=MAN&txtSimpleSearch=%CDdolo%20de%3Cb%3E%20Hern%E1n%20P%E9rez%20%3C/b%3EVI&simpleSearch=0&hipertextSearch=1&search=advancedUnion&MuseumsSearch=MAN%7C&MuseumsRolSearch=1&listaMuseos=%5BMuseo%20Arqueol%F3gico%20Nacional%5D" target="_blank">ídolu VI</a> que se halló tiempu á gravau en una lancha que'l original está nel MAN. </span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"> </span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Que la hesa conejera se haga morumentu está siempri a comenencia delos políticus. De toas maneras, los morumentus precisan de mantenimientu, cudiu i respetu, con políticus i sin ellus i que más cuentu trai endirgar la genti de buena manera (vezinus, vesitantis, andarinis, zagalis...) que sepan apreciar los tesorus delos de patrás que tortear inaguracionis fachendosas paque alogu quei lo mesmu d'aburríu que lleva milenta d'añus.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"> </span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"> </span></span></div><div style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Otrus endirgus d'interés:</span></span></b></div><ul style="text-align: left;"><li><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Almagro, M. J y Francisca Hernández, <a href="http://inforaya.es/wp-content/uploads/2015/10/La-necr%C3%B3polis-de-Hern%C3%A1n-P%C3%A9rez.pdf" target="_blank">"La necrópolis de Hernán Pérez (Cáceres)"</a>.</span></span></li><li><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Almagro Basch, Martín <a href="file:///C:/Users/Ismael/AppData/Local/Temp/los-dolos-y-la-estela-decorada-de-hernn-prez-cceres-y-el-dolo-y-la-estela-de-tabuyo-del-monte-len-0-1.pdf" target="_blank">"Los ídolos y la estela decorada de Hernán Pérez (Cáceres) y el ídolo y estela de Tabuyo del Monte (León)"</a> <br /></span></span></li><li><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Barroso, Félix, <a href="https://planvex.es/web/2018/12/proyecto-arqueologico-hernan-perez/">"En marcha el proyecto arqueológico 'Plaucahtañu' en el pueblo de Hernán Pérez"</a>.</span></span></li></ul><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"> </span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"> <br /></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;"> </span></span><br /></div><p style="text-align: left;"><br /></p></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-82102588198163923572020-12-05T21:19:00.003+01:002020-12-05T21:19:45.862+01:00El Covachu de Montermosu<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: small;">Criar-si nun puebru sin passau aboca el coraçón a procurar polas fuélligas delos antiguus, ansiandu hallar enas sus ruinas i pieras qualquiera cosa que dé acalugu a un'alma anésica. Últimamenti leí i sentí demasiau aquellu de <i>vivis en el passau</i> ahinchonandu la menti i es que ella s'afana enas cosas antiguas, porque del futuru pocu l'importa. Es monotiempu quandu está nel tiempu, namás vá a xorrastera el carril abaxu que hollarun los que ya no están aquí i enas sus obras s'agasaja, sin amurriar-si. <u>No ai mangria nel pensaeru que recrea los tiempus antiguus porque no es mester dellus ni falta que hazi, namás atienta las pieras acezandu pola cansera de descubrir las antiguañas i sienti la dureza, la sufrencia i el silenciu i en qualquiera delos sitius aburríus essus comprendi que el roar delos tiempus hoça lo mesmu los canchalis que la memoria.</u></span></span></p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhY_ldNUdDlUrBus__oiW-ve2178weUYNVIw16C-Ep1x1JItF5Ou-u9dfPV1flgCPo7zrfYa0x6jP5lVS_xXQUwYUW-2lsjk1DjEXXYu-wiI6VQBx-o3ziRXWDRtZzBvdF3CQTJ/s2048/01_El_Covachu_par%25C3%25A9.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhY_ldNUdDlUrBus__oiW-ve2178weUYNVIw16C-Ep1x1JItF5Ou-u9dfPV1flgCPo7zrfYa0x6jP5lVS_xXQUwYUW-2lsjk1DjEXXYu-wiI6VQBx-o3ziRXWDRtZzBvdF3CQTJ/w640-h426/01_El_Covachu_par%25C3%25A9.JPG" width="640" /></a></span></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Parti del Covachu</i></span><br /></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pallí parriba de <b>Val Cuevu</b>, en Montermosu, ondi lo únicu que s'escolumbra es
una imensiá de canchaleras que orean el su radón sin aginus, entre
escobas, ala <b>umbría del Perrunu</b> que dizin, quea un covachu que, sin ser
del tó natural ni del tó artificial, mira al recocagi delas mareas frías
dendi hazi dios sabi quántu.</span></p><p><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_eFX0u-rZ-sMQNRdsPzWzFPz1dzJgJOu2n9tEELvEPcAMEiXCwc_khNVHZ4l794DqOzXNkxeW84b8PRPTiKoN00DV1GBcaXIXZjQu9Tqj0deyNX2qzicp_BJRXHdOPH9Qt1FU/s2048/02_El_Covachu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_eFX0u-rZ-sMQNRdsPzWzFPz1dzJgJOu2n9tEELvEPcAMEiXCwc_khNVHZ4l794DqOzXNkxeW84b8PRPTiKoN00DV1GBcaXIXZjQu9Tqj0deyNX2qzicp_BJRXHdOPH9Qt1FU/w640-h426/02_El_Covachu.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Lau del Covachu</i></span><br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Umanus a assollagar ovejas i cabras, bandíus, genti míseri... vidas passás de generacionis que bregavan contra la naturaleza, que acachavan la morra delantri del amu o mesmamenti ahuyían de tós passavan por sitius cumu esti.</span></p><p><span style="font-family: verdana;"> </span><br /></p><p><span style="font-family: verdana;"></span></p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjirJtqMj99rluAcSv2M52tdpc5WX1ff_cEmyNBRvRVyL_g11afiThIo5mjvjmJmUDHYCAhH_wJfDdz2nOIX9EjgFM_C5lHZBn8kVzNgZOu0Rks0eLRXlrCQPlR7kY2_c2rP4nf/s2048/03_El_Covachu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjirJtqMj99rluAcSv2M52tdpc5WX1ff_cEmyNBRvRVyL_g11afiThIo5mjvjmJmUDHYCAhH_wJfDdz2nOIX9EjgFM_C5lHZBn8kVzNgZOu0Rks0eLRXlrCQPlR7kY2_c2rP4nf/w640-h426/03_El_Covachu.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Puerta del Covachu</i></span><br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Una abrigá aparenti delos airis del norti o de ponienti dava pa alevantar un muru, cumu en tantas colturas se hazían i allí encontrar acomou quandu la xerga i la lumbri eran la fuga del bienestar. <b>El Covachu</b> está abiertu, no da calentança, peru sí sirvi entovía pa arriar-si del'agua i del airi pal que passi pallí (si están de passar, porque no esta cerca de verea, ni calleja, ni carril nengunu). </span></p><p><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPneDGGh4QPjt_0b1iQFShVZJl_GvbpXaRSLdUUXCRrNsCAx2iahwquQc3JLiGYPuQQidwPNFNqvrO2zLXNx2AslNdXy1JyI-lIxt7z1baoowUMuPw6f-qlufbtuXbYrxbsOm5/s2048/04_El_Covachu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPneDGGh4QPjt_0b1iQFShVZJl_GvbpXaRSLdUUXCRrNsCAx2iahwquQc3JLiGYPuQQidwPNFNqvrO2zLXNx2AslNdXy1JyI-lIxt7z1baoowUMuPw6f-qlufbtuXbYrxbsOm5/w400-h266/04_El_Covachu.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Detalli dela toça i las ombreras</span></i><br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La puerta entovía conserva la toça i las ombreras, enque los portillus dun abandonu inremediavri ván avançandu junta la puerta i por detrás. La parti de detrás volvierun a alevantá-la, pos la piera es destinta.</span></p><p><span style="font-family: verdana;"></span><br /><span style="font-family: verdana;"></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQYeJHF_tv35MTLvl9XfGxq2WsSjW1N_4WFuF6Ba73xZsoH8qan9h8XHgqLsWJ8BAX1PQSBNMbdPuiVC8-hRaJ5lWmNxkAd-UECWLLrrNj842KQg7vs3eyqo-M0RH06DCRs7Fu/s2048/05_El_Covachu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQYeJHF_tv35MTLvl9XfGxq2WsSjW1N_4WFuF6Ba73xZsoH8qan9h8XHgqLsWJ8BAX1PQSBNMbdPuiVC8-hRaJ5lWmNxkAd-UECWLLrrNj842KQg7vs3eyqo-M0RH06DCRs7Fu/w400-h266/05_El_Covachu.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Interior del Covachu</i></span><br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Por drentu se vén las pieras entisnás i el hollín enas lanchas de por cima de lumbris centenarias, morillus i taramas aburrías. La lus dela tardi se colava polas hiendas, peru no el airi que refalava pol canchal que sirvi de techu.</span></p><p><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgb71OAv2tkoZkudSLnXn_seEfbX8PH1zKrAstmbsvsNpKBKtuo8NIjP4nc_rNJWBRO8JFoAJi7KGMujoKlUTNFirA4gjN2X72ZE6_HJJlHifuCCQ8H63oNGjaxTmIZ_5D1aXRQ/s2048/06_El_Covachu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgb71OAv2tkoZkudSLnXn_seEfbX8PH1zKrAstmbsvsNpKBKtuo8NIjP4nc_rNJWBRO8JFoAJi7KGMujoKlUTNFirA4gjN2X72ZE6_HJJlHifuCCQ8H63oNGjaxTmIZ_5D1aXRQ/s320/06_El_Covachu.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli delas volanderas del techu</i></span><br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNqITs0At5EPTgY96VbVzKYu5_0kzNyelQD7sF4hbvyvm32HZsvRu4d3bqeX3HXouMQLTLMFj2SqB3lI2XVNTi9Qo2xu5fSpDCHqKvmmPi77BKOJFVSRcQw9lD0QAehKQDbRKT/s2048/07_El_Covachu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNqITs0At5EPTgY96VbVzKYu5_0kzNyelQD7sF4hbvyvm32HZsvRu4d3bqeX3HXouMQLTLMFj2SqB3lI2XVNTi9Qo2xu5fSpDCHqKvmmPi77BKOJFVSRcQw9lD0QAehKQDbRKT/w266-h400/07_El_Covachu.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Ventanina del Covachu i pesebrera</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pola parti dahuera entovía se puein ver las interessantis pesebreras hechas de granu junta las parés lisas o acuencás delos canchalis, obra de viejus pastoris que quearun allí i se gastarun ata la fusca incultá-lus i los caçaoris quear allí las pestis.</span></p><p><span style="font-family: verdana;"></span><br /><span style="font-family: verdana;"></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1pFPkk-nYi3o334rFQy0ScJZIf83vPCMqV_Of3-2H8p4FaziuiqOQmcPQSiQ1wZ3Kk5x60shQToF6qvsKPG7r9xG4wXBjb70A-W9CLlboXzc7ToI0T-7wbklw8-8N1_BAewtl/s2048/08_El_Covachu.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1pFPkk-nYi3o334rFQy0ScJZIf83vPCMqV_Of3-2H8p4FaziuiqOQmcPQSiQ1wZ3Kk5x60shQToF6qvsKPG7r9xG4wXBjb70A-W9CLlboXzc7ToI0T-7wbklw8-8N1_BAewtl/w400-h266/08_El_Covachu.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Pesebreras junta un canchal del Covachu</i></span><br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Por frenti dela entrá ai una piera que llama l'atención por cómu las huerças dela naturaleza la huerun royendu. Sin poé-lu evitar, era mester ensomar-si pala cotorina i descubrir varias pilinas, difici saber si son naturalis o lavrás polo reondu o hondu d'anguna dellas. Los conoceoris delos misterius estus que lo estudiin por ver si en otrus tiempus anterior al Covachu esta piera pertenecía alos cultus que ya no comprendemus.</span></p><p><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisVfFrAbVAZwm1J-ov2E4cd67ll7h-osF96I5ytWIohdXwvCJ0538cXNYkXax9PY3SFjynuzrYOL20ZLLJZ292_xg7-ojVgk6ybHFHc4cGuoWpmcY9gsjofn8KKBLXoZ0Qzv99/s2048/09_Piera.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisVfFrAbVAZwm1J-ov2E4cd67ll7h-osF96I5ytWIohdXwvCJ0538cXNYkXax9PY3SFjynuzrYOL20ZLLJZ292_xg7-ojVgk6ybHFHc4cGuoWpmcY9gsjofn8KKBLXoZ0Qzv99/w426-h640/09_Piera.JPG" width="426" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Piera'l Covachu</i></span><br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><div style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWylno9ioN1XBTH35KgwOGJ9PlVyajlcx2hhmNEE72WUVkYexgiNhVE_jtc59xfPWPnDoQ2zwrLcXYqIWobjB5UYcFUEXAftZUpU7Jsvk2elfD_ALC1MBnn27c_FvF-nCpekqA/s2048/10_Ca%25C3%25A7oletas.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1536" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWylno9ioN1XBTH35KgwOGJ9PlVyajlcx2hhmNEE72WUVkYexgiNhVE_jtc59xfPWPnDoQ2zwrLcXYqIWobjB5UYcFUEXAftZUpU7Jsvk2elfD_ALC1MBnn27c_FvF-nCpekqA/s320/10_Ca%25C3%25A7oletas.jpg" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2m5Q6qKrMoaSkroPQg2JKVmeW8TVUqVrOfr5uAvKS5_064llTEVfZ6pbUunstkcL0oyWjsDawVEpoCgodOUhYy3y3LMsEgL1DzKYoZ2FEfpMkQ1rQu9fZHILaIastetG5IvgY/s2048/11_Vistas.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2m5Q6qKrMoaSkroPQg2JKVmeW8TVUqVrOfr5uAvKS5_064llTEVfZ6pbUunstkcL0oyWjsDawVEpoCgodOUhYy3y3LMsEgL1DzKYoZ2FEfpMkQ1rQu9fZHILaIastetG5IvgY/w640-h426/11_Vistas.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Vistas del Diabru, cerca del Covachu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Un chufardu, un covachu, un muru, un choçu eran casas i lugaris de trabaju sin señalar-si del paisagi, más bien arrendandu-lu, sin fachendas. Ogañu tós mos creemus que semus el emperaor Arianu i que semus escapás de traer Egitu a Italia i no coformis con ellu, robamus las antiguañas que tantu mos gusta de vesitar pa adornar los chaleris, los corralis i las fachás en un afán de charramandusqueu i de tan pocu gustu estéticu que dañan la vista. <b>Entrandu ena umildá del choçu s'entiendin la vivalera del coneju, la cama del gatu o el níu dela coguta, peru hazé-lu enas casas que cogin quatru callis en un puebru o media ectaria en un uertu namás se da a entender el egu aparentón duna sociedá escachá, asmosa i desquiciá. <u>Saber del chufardu es comprender que la piera que sirvi de muru i la del canchal son la mesma i que assina musotrus i el mundu</u></b>.</span><br /></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-49367425016233463572020-11-29T21:18:00.001+01:002020-11-29T21:19:43.191+01:00La Quesera'l Moru del Guixitu<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> Quandu unu vá pol campu i vé tó cercau, lavrau, sembrau o hechu plau es mu deficultosu comprender qué hazi ena metá de parti nenguna un lagar rupestri de piçarra. En el puebru del Guixitu, hincau por cima duna veta cuarcítica (velaí el nombri del Guixu, dau que <i>guixu</i> dimana del <i>saxum</i> romanu), andurreandu por olivaris, parralis, caminus enguachinaus, vereas esborronás es faci desnortar-si entre tantu subibaxa. Los olivaris salin a somatraspón, lo mesmu que algún pinu paí perdíu i ocalitus enas barrancas del arró Grandi. Molinus farrungaus colos sus cortijinus hechus añiscus enos recuéncanus delas corrientis d'agua quierin dar a entender, meyu empelotinus ya, que l'azetuna era antis tó, peru inorantis delas Ateneas griegas ván cayendu entre escobas i xaras. <br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh87E9SjB5yR_UMmy4hG1ACAr4tmICDC2KZEYAMgNFfWo4zN9PFPirq-uQCjYtg2-OXLYxVDW2OivXAboCjdxyz6ogc5mqldVO7OXG8EFNqesSYrvc7s4GsU5_GDg5b8RJbbLyS/s2048/01+-+Quesera_el_moru.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="427" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh87E9SjB5yR_UMmy4hG1ACAr4tmICDC2KZEYAMgNFfWo4zN9PFPirq-uQCjYtg2-OXLYxVDW2OivXAboCjdxyz6ogc5mqldVO7OXG8EFNqesSYrvc7s4GsU5_GDg5b8RJbbLyS/w640-h427/01+-+Quesera_el_moru.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Lagareta dela Quesera'l Moru</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><p><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El passau delas pieras lavrás ni se sabi dendi quándu vieni, peru sí barruntamus lo pocu que le quea. La su fuélliga agora s'escaeci i eslicia entre la fusca delos campus, enos lindonis aburríus, en metá dun paisagi que muamus demasiau ligeru i del que agora mos echamus cuentas.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcxAwsL7by0RNmPwaY6yq0CYRAdtHt5tSp6atNOPnFW2N1mkWIE-JXVH_7iio19x1r6lrqWel8jAEUqooRsSjfQdZTKwyw61qKwIQRPeRuSir0fiHQGh3YNAH5MyUv3_YCyfG_/s2048/02+-+Quesera_el_moru.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcxAwsL7by0RNmPwaY6yq0CYRAdtHt5tSp6atNOPnFW2N1mkWIE-JXVH_7iio19x1r6lrqWel8jAEUqooRsSjfQdZTKwyw61qKwIQRPeRuSir0fiHQGh3YNAH5MyUv3_YCyfG_/w640-h426/02+-+Quesera_el_moru.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Lagareta i cinchu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><p><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Velaí detrás delos caminus, delos parralis, delos olivaris, ondi namás entra la maquinaria dun ombri i los animalis a revezu: en <b>el Tiriñuelu</b> guixiteñu arroeau de lombinus, costanas lavoreás, matorragis i regatus está assitá la que llaman <b>la Quesera'l Moru</b>.</span></p><p><span style="font-family: verdana;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijhuA8Sp1GuAd-9AxKcF2ilGHuEQ-l6oo9kwGyi3kQDAUn5C6x-zLRx0J8k1oww_OZplFyxkHDFKzAwFzRDanA2snO_ZrtxLgdwhr6HAWX_K_VFXEbpUSgrJt6M-08w9KCXhIL/s2048/03+-+Boquera.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijhuA8Sp1GuAd-9AxKcF2ilGHuEQ-l6oo9kwGyi3kQDAUn5C6x-zLRx0J8k1oww_OZplFyxkHDFKzAwFzRDanA2snO_ZrtxLgdwhr6HAWX_K_VFXEbpUSgrJt6M-08w9KCXhIL/w400-h266/03+-+Boquera.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli dela boquera dela lagareta dendi huera</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><p><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Los acuerdus delos antiguus que davan en llamar lo que era de mu patrás romanu o moru, sin ser ni romanu ni moru. Assina vemus cuevas, pozus, puentis que si no son morus son romanus por tós laus. <b>Pocus s'acuerdan delos cristianus, porque los cristianus huerun los que assentarun un mundu nuevu que enos tiempus moernus está a esboronar-si en tó i por tó. Essus cristianus bautizarun los campus, las pieras, los ríus, los casaris esborrandu lo que avía, mesmu cumu hazin agora los moernus cola lenguagi universal.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDl-pWXwNaUCf1l5DUVSGh4Wzank25o8raMlmr9VXmOHv1uooGdpcT7j3P7i0Tw-NeOUPWfa810UpLTNQrA74lLDNj27vsyjLGXsINWMBagFRgQSNfpPW1XtvnDdSXQncP7YGo/s2048/04+-+Boquera+dentro.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDl-pWXwNaUCf1l5DUVSGh4Wzank25o8raMlmr9VXmOHv1uooGdpcT7j3P7i0Tw-NeOUPWfa810UpLTNQrA74lLDNj27vsyjLGXsINWMBagFRgQSNfpPW1XtvnDdSXQncP7YGo/w400-h266/04+-+Boquera+dentro.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Boquera dendi dentru</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Essi Tiriñuelu era dun <i>turrim </i>que s'olviá enos siclus anterioris, sitiu pobrau, cumu buena cuenta dan la parvá de retejonis esparramaus paquí i pallí de costrucionis, obras i hechuras d'ombris antiguus. I más anterior, en metá d'aquellu delo que oi no quea ni la conseña, una lagareta lavrá ena piçarra, alo mejor pa vinu, alo mejor p'azetuna: no lo sabemus. Entre el xaral i las tierras lavoreás malamenti se lei la tierra. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span><br /></div><span style="font-family: verdana;"></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIYLCQww9UIoGHuGYOGyl159JKF9Qc5NB25zAfQ2-pzPRM-eqE0bBbYlXRim1j8_VIn6pGzWiC3foOJc06ryb9zPBkljSyrCuTS-WA_KEb47wmLxuhd5_aQbM16oX229JFiTr7/s2048/05+-+Pil%25C3%25B3n.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIYLCQww9UIoGHuGYOGyl159JKF9Qc5NB25zAfQ2-pzPRM-eqE0bBbYlXRim1j8_VIn6pGzWiC3foOJc06ryb9zPBkljSyrCuTS-WA_KEb47wmLxuhd5_aQbM16oX229JFiTr7/s320/05+-+Pil%25C3%25B3n.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Pilón lavrau entre las xaras</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Ena parti cercana al puebru siguin a criar parras. El olivu es onipresenti en tolas tierras estas, monocultivu que se destiendi más largu delo que s'atifa: namás los plaus pa vacas rompin los linius. Enantis del molinu por huerça del'agua apaecer, estava el que era de pieras i maerus manerus, con huerça bruta.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXdFEN2lRImP6tLCqgf2AvRwJhHTcL96u6sn3PfITVplHJH9Opp8L-ySpZe8B167odYyDMevl-JMJvYmuO_SmicKREmlu1aIQ5fJxBz8u3ZwKBiCnlavh_qoocfvCv0lcNJnGY/s2048/06+-+Cinchu.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXdFEN2lRImP6tLCqgf2AvRwJhHTcL96u6sn3PfITVplHJH9Opp8L-ySpZe8B167odYyDMevl-JMJvYmuO_SmicKREmlu1aIQ5fJxBz8u3ZwKBiCnlavh_qoocfvCv0lcNJnGY/w640-h426/06+-+Cinchu.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli del cinchu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Por tola Península s'esparraman los antiguus lagaris lavraus en el granu... peru pocus se vén que sean ena piçarra. I sin embargu, velaquí, unu que conoci el seranu dela luna, namás arropau polas xaras i las escobas, con el mosgu verdi d'estus días úmius bicha sin importancia nenguna, ena umildá de naidi recordar lo que hue.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTOLGAmfUfnSvly0uin29LWC5rTfdWX9zV4Ekph8hFnDJWgqZkipnmC7j_F6GbHHCGDyZyVjFKrcTSmx97FQsoDs6oPRQWCj0kqW3lkS_FX_qATEusmEhqRBV7wDGbehr9x3xE/s2048/07+-+Boquera_inchu.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTOLGAmfUfnSvly0uin29LWC5rTfdWX9zV4Ekph8hFnDJWgqZkipnmC7j_F6GbHHCGDyZyVjFKrcTSmx97FQsoDs6oPRQWCj0kqW3lkS_FX_qATEusmEhqRBV7wDGbehr9x3xE/w400-h266/07+-+Boquera_inchu.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Boquera del cinchu ala lagareta</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La lagareta i el cinchu (por essu lo dela quesera) son resaltantis, conas boqueras comunicantis, una cimera entre el cinchu i la lagareta i otra baxera de sangraera pondi caíva el çugu a un pilón lavrau que apeninas se destingui dela fusca.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNbZScvi74QYKNOy4wr36zynQLf4cqvSSOOQy2f9akIASBJV_mBYrbKN3UA34IKaspG85WDXzyDghEHFkH38jdxxapaJ73nXxr7Gh6v5jds5fNBrWQIs5QT5w2VawfUDn9kOni/s2048/08+-+Piera+lavr%25C3%25A1.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNbZScvi74QYKNOy4wr36zynQLf4cqvSSOOQy2f9akIASBJV_mBYrbKN3UA34IKaspG85WDXzyDghEHFkH38jdxxapaJ73nXxr7Gh6v5jds5fNBrWQIs5QT5w2VawfUDn9kOni/s320/08+-+Piera+lavr%25C3%25A1.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Canchu cercanu con rebaxi</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pola parti de detrás se vei un otru canchu lavrau, quiciá a sustener angún pontón o viga de maera. Polos laus retejonis de tolos tamañus i mesmu un peaçu de piera de granu tumbá. Namás quea estu.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvcuLwbMvGQzhL79OjSTK-vmKFZ5byq-RwQZmmwwfAi1WXP8PhrgWEAcTDVH_bb5Fc0xwZ2kyYmQSu8a_x8mdcB-nmZx7So74aVIuOLJZhjmgcWSRsmDsGBzg70yMOB60DrovQ/s2048/09+-+Retej%25C3%25B3n.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvcuLwbMvGQzhL79OjSTK-vmKFZ5byq-RwQZmmwwfAi1WXP8PhrgWEAcTDVH_bb5Fc0xwZ2kyYmQSu8a_x8mdcB-nmZx7So74aVIuOLJZhjmgcWSRsmDsGBzg70yMOB60DrovQ/s320/09+-+Retej%25C3%25B3n.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Retejón</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2Ko-0_dLslY2FFl99pGCaSqhAzHsDhVB1haBEU4kKvH1pTJEy7L9RP6wl8qlDzNIj1b8UZX0VROtbrqf6mKHWhlOe7OFLPeyMWBJ3jq_tOA9IKuVAgD8exC7Sp_x0gEEnELNP/s2048/10+-+Piera+granitu.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2Ko-0_dLslY2FFl99pGCaSqhAzHsDhVB1haBEU4kKvH1pTJEy7L9RP6wl8qlDzNIj1b8UZX0VROtbrqf6mKHWhlOe7OFLPeyMWBJ3jq_tOA9IKuVAgD8exC7Sp_x0gEEnELNP/w400-h266/10+-+Piera+granitu.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Piera de granu cercana</span></i><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La maginación dela genti d'esta parti enventó lo de que aquí hazían quesu los morus. Tamién dizin essu en el puebru del Guixu (de Graná), ondi tamién ai una obra apaecía. <u>Qué le importa ya delas pieras estas alos moernus? Ná le dizin: ni el lavoreu a rebaxar la piera, ni estripandu los rezimus o las azetunas, ni el acarreu, ni la lengua que palravan aquellus que hazían estas cosas en unus tiempus ondi tó era más despaciau i se poían esparigir a ver las prantas muar la color cola toñá, salir enas parés los embuíllus o sentir los paxarinus a dar-si barrigazus en el'agua delos regatus.</u> Queará la copia dela retrataúra i el barru enos botus.</span><br /></div><div><p><br /></p></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-30863048148616711742020-11-23T19:26:00.001+01:002020-11-23T19:26:35.046+01:00Los zangarrus del Dragu<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> El <span style="font-family: arial;"><i>μῦθος</i></span>, ena su lengua original, o mitu sirvi pa echar-mus una idea delas cosas sin espricación. El propiu mitu no tien espricación: está aí, corri en boca en boca, ameirenta, maravilla, susprendi i ala final, se despareci dela mesma manera que vinu. Quandu los viejus mos palran d'animalis que agora namás vemus enas penículas i mesmu porfían que assina essestierun porque lo contavan los sus antepassaus (i essu, cudiau, es utoriá en custión de mitografía) o porque ellus propius los vierun, mos queamus con el celebru hiziendu chiribitas, porque de que sueltan el mitu, velaí el efeutu.</span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4wfx60cS5s9QkoKmIp4fh6iQRcCru3L_AyD1AoRyzk6Wly1qdZdon7GPD9QfjXB8r61KoLcJSppt4IybaW7kXx3pCygDKXAIZADq97WlYB1K3k5uAy1cgBpZ7cWuN2a3Cpy9Y/s2048/01_Horno_del_Drago.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4wfx60cS5s9QkoKmIp4fh6iQRcCru3L_AyD1AoRyzk6Wly1qdZdon7GPD9QfjXB8r61KoLcJSppt4IybaW7kXx3pCygDKXAIZADq97WlYB1K3k5uAy1cgBpZ7cWuN2a3Cpy9Y/w640-h426/01_Horno_del_Drago.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">El Hornu'l Dragu</span></i><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Tristimenti namás encandilan essus cuentus que mos quearun los griegus i essus son los que aprendin enas escuelas. Peru ya no puein hazer ná colas recriacionis d'ordenaor, el inseñu 3D i las nuevas tenologías del imagi. El zagal ya no puei maginar siquiera porque el mostru, el bichu o la raredá está ena pantalla del su mobi o dela tabreta. Cómu á de maginar-si un zagal agora un <b>dragu</b> que acagaçava la genti ai siclus paí perdíu enas sierras que namás los pastoris conocían?</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWiHGVNWT8GkC4sdJluhxIO9v8kCcgFdtzO41nkSQXkUn0pBHDkb_0G6-uZbn_5JICYKerDCA6Jp0nUSTujvfsXySF83JUK98Anqzk1IF6ryZDmBGi-EDt6ZSbXnPtcPn5VqI-/s2048/02_Horno_del_drago.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWiHGVNWT8GkC4sdJluhxIO9v8kCcgFdtzO41nkSQXkUn0pBHDkb_0G6-uZbn_5JICYKerDCA6Jp0nUSTujvfsXySF83JUK98Anqzk1IF6ryZDmBGi-EDt6ZSbXnPtcPn5VqI-/w640-h426/02_Horno_del_drago.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>El Hornu'l Dragu dendi en baxu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La istoria del Dragu del Pozuelu o de Santa Crus (el assuntu delas lindis se las queamus alos que destraçan mapas i arrayus) se hizu mentá entre folcloristas, mitografus i procuraoris d'antiguañas colturalis por causa del escritu de <a href="https://prensahistorica.mcu.es/es/catalogo_imagenes/grupo.do?path=2044809&posicion=27&presentacion=pagina&registrardownload=0" target="_blank">Publio Hurtado</a> ai más dun cientu d'añus. Él mos cuenta, sin mentar las huentis, el cuentu del dragu de dos cabeças que vivía en el <b>cerru dela Bardera</b>, nel serrejón de Dios Pairi.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizl108iNP7Xtc3UmiHrWJQWQRWYsY2viS6mWTCOuJi-BmwQ9lwBxJvTyiamm3hEsOTwImTaJlMonoO9LqqK16lAkfZXHy6TwVx5D2YHaQYOfZo-XFtY2hIGaQriTaCPd4xbNnA/s2048/02_Pe%25C3%25B1a.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizl108iNP7Xtc3UmiHrWJQWQRWYsY2viS6mWTCOuJi-BmwQ9lwBxJvTyiamm3hEsOTwImTaJlMonoO9LqqK16lAkfZXHy6TwVx5D2YHaQYOfZo-XFtY2hIGaQriTaCPd4xbNnA/w400-h266/02_Pe%25C3%25B1a.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Unu delos picachus del sitiu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">En una abrigá que hazin una peñas, no mu largu del caminu vieju a Santa Crus, agora entre robris que quierin pular entre el disloqui de pinus i ocalitus, vivía un dragu bicéfalu que colgava duna argolla animalis que caçava pa escarná-lus i comé-lus.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWSsPLFWcv44kxAEg39OD1KWc3Iro5zS3ApILNrEW3kbhzz1bYhyphenhyphenDKZjlZA2_pHIVh_x1jfU1dqR80jKiEfQaQDOgnsmgh1XuPrjomz2plgMelsSqRbQhNnalvhUaU-DDM8CkQ/s2048/03_Ermita.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1366" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWSsPLFWcv44kxAEg39OD1KWc3Iro5zS3ApILNrEW3kbhzz1bYhyphenhyphenDKZjlZA2_pHIVh_x1jfU1dqR80jKiEfQaQDOgnsmgh1XuPrjomz2plgMelsSqRbQhNnalvhUaU-DDM8CkQ/w640-h426/03_Ermita.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Vistas dela sierra de Dios Pairi, cola ermita arriba</span></i><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El ansia del dragu acerullava la genti delos puebrus delas sierras estas porque arramplava con tolos animalis de ganau i mesmu colas pessonas. Comu no estava contentu, aballó pal sul, en busca delos estremeñus de Badajós, alogu en cata delos andaluzis i endispués pal África. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8NAL2duPbmdfsT0IVQuIgyYdMbAv3EDPNTF4QgysOGgdF-NES4Y1FIs0NCHUUGixKMaxpcMxp7ugHMmdsrGd3Is9SnBvIxHXa_j-mCrP2EQJokw2-CURo9FqlDe1hucFoTQKw/s2048/04_Chimenea.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8NAL2duPbmdfsT0IVQuIgyYdMbAv3EDPNTF4QgysOGgdF-NES4Y1FIs0NCHUUGixKMaxpcMxp7ugHMmdsrGd3Is9SnBvIxHXa_j-mCrP2EQJokw2-CURo9FqlDe1hucFoTQKw/w426-h640/04_Chimenea.JPG" width="426" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Chimenea (alo mejor dondi recolgava l'argolla)</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La istoria compreta pas que no está, que quearun cosas importantis por relatar i que se perdierun en el tiempu. No ai euri, ni milagru, ni origi. Mesmu, el topónimu dela <b>peña'l Dragu </b>con el que se mienta la parti aquella pareci posterior i que pocu tien que ver con <b>la Bardera</b> o otrus nombris más tradicionalis. Los saltus que da el dragu en cata de más comía pareci dun relatu geográficu con el píu de destender las facatúas del animal i una manera de cerrar el cuentu. No estanti, otras versionis dizin que regressó i espenó nel sitiu de hambri i que los zangarrus los gastarun aluspués pa componer las presas delos lagaris, atillandu el dragu conos olivaris i l'azeiti.<br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGb7oUZ6fzAMIepQ77cu3Cx19Ju8wNH6NXPzpm9wi1IwCvXdu610TMCHcCKD3qi_6WzBFdstt-BgeHbIloWsSaA4DHpvJCGLcScDH4cXKtOtpVk2xGr7AyGFeUg25e6i9kUIHz/s2048/05_Agujero.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGb7oUZ6fzAMIepQ77cu3Cx19Ju8wNH6NXPzpm9wi1IwCvXdu610TMCHcCKD3qi_6WzBFdstt-BgeHbIloWsSaA4DHpvJCGLcScDH4cXKtOtpVk2xGr7AyGFeUg25e6i9kUIHz/w266-h400/05_Agujero.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Otru buracu del hornu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dizin en el mitu que los vezinus le llevavan animalis pa calmar los alaríus, astilu sacrificiu, cumu se puei revistear entre los cuentus griegus del Minotaurus i otrus mostrus dela naturaleza: no es que namás caci, tamién le llevavan otrus animalis pa hartá-lu.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi47RrYLoUaFOhfrYHwPZT3ih4NkVzQ7HpzTY7XFggvFy1w9j-3Y8gH6IzO4zvMGPeHsbYAZ8_OarlHRwu1rlJIlo1FVj34bfEBaviG_Vlw0xGOKUNvPH8w3LH0HYhshwCDbdA6/s2048/06_Morga%25C3%25B1u.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi47RrYLoUaFOhfrYHwPZT3ih4NkVzQ7HpzTY7XFggvFy1w9j-3Y8gH6IzO4zvMGPeHsbYAZ8_OarlHRwu1rlJIlo1FVj34bfEBaviG_Vlw0xGOKUNvPH8w3LH0HYhshwCDbdA6/w400-h266/06_Morga%25C3%25B1u.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Morgañu a incultar-si nun buraquinu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La istoria rezienti mos palra de ser esta peña esconderichi delos maquis enos tiempus enos que s'arrefugiavan enas sierras (casus aparecíus encontramus pol Valli del Xerti). Sigún mos contó un azetuneju que estava a humar quandu aportemus al sitiu (la colilla la tiró alogu entre la follarasca delos robris, entre las xaras), allí estuvun a escarvar el suelu por ver si avía un tesoru i que quitarun las argolla de atar los cavallus que estavan p'algún sitiu dela abrigá. No puei ver seña de ná d'essu, peru sí los hoyus de ver estau paí los piterus. No sedría una buena istoria de dragus si no se metieran los assuntus bélicus de por mediu. <br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvXR_NzAVjhAOHlBjaSgdHYJLRhQMKWZidr8CPciAT26Hcg-POX8KiqOSRKQS-pWu94K5koUZNCNOVcdhay_l-ORaGHrcuQf4Qj4OIiQerABysDDEpUc7opTkDjdjsLAPF_K2W/s2048/07_Pe%25C3%25B1as.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvXR_NzAVjhAOHlBjaSgdHYJLRhQMKWZidr8CPciAT26Hcg-POX8KiqOSRKQS-pWu94K5koUZNCNOVcdhay_l-ORaGHrcuQf4Qj4OIiQerABysDDEpUc7opTkDjdjsLAPF_K2W/w266-h400/07_Pe%25C3%25B1as.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Otra delas peñas, ondi está la cara</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El hornu de piera ondi comía i descansava el dragu no es destintu d'otras peñas que se vein por frenti, enas pistas forestalis que atraviessan la sierra de Dios Pairi. Sin embargu, pola sitación an pie de viejus caminus vezinalis, la hechura dela piera en horma de cueva, una por cima aspecii de estrébedis con varias chimeneas (hoyus en el techu i alos laus) i otra por baxu, justu an pie dela supuesta cara del dragu que ensoma pal norti i que está ogañu enllenu d'embuíllus que procuran pol sol, s'entiendi que tuvu que ser un sitiu especial palos antiguus pastoris i caminantis.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLgK0g-drFB60ukODo9JnmBjmDgNJOXopkiY1m3pZKp6v808Ks9VgYFHLZ5kxWV-wbVx0QV6YYbpZvaAOHeQ0P9PyJd2WggQ00_9aTv_fuK3vMdmm6og0we4fk_qGHh0WXpDng/s2048/08_Cara.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLgK0g-drFB60ukODo9JnmBjmDgNJOXopkiY1m3pZKp6v808Ks9VgYFHLZ5kxWV-wbVx0QV6YYbpZvaAOHeQ0P9PyJd2WggQ00_9aTv_fuK3vMdmm6og0we4fk_qGHh0WXpDng/w426-h640/08_Cara.JPG" width="426" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cara del dragu (?)</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dendi allí se puei ver la costana dela Bardera que da pal norti, el serrejón de Dios Pairi i varius sierrus cercanus. Desconoçu si es sitiu arquiológicu con evidencias materialis d'assentamientus, pinturas, fuélligas o conseñas d'alguna crassi.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsnCKvKhj10wjO77wYUlFyKOvP-CPH0XRYhzsCPulGpm6ynp38CrP2n9JtBK-drHUBSOermfb8ou1Oi-7fJSrA_TF2DyLuvu-oiuPiUu_1Enjdw3ITUM_V2Hp7CdR6c8EP6D30/s2048/09_Ombligos_de_Venus.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsnCKvKhj10wjO77wYUlFyKOvP-CPH0XRYhzsCPulGpm6ynp38CrP2n9JtBK-drHUBSOermfb8ou1Oi-7fJSrA_TF2DyLuvu-oiuPiUu_1Enjdw3ITUM_V2Hp7CdR6c8EP6D30/s320/09_Ombligos_de_Venus.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Embuíllus</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlxVKOMopybg5RPoNb9hrl5ddzEe-BH-ul8t9jPvfMsuCx_lCaJ8GL5KMj7h3yU8Cy_VL58qM_U8T7cPnYEJWpUcw7Qm8SGelCkC8P-HT1LFhJVzGqxNJtmgOKrhkmEpyb1Aaf/s2048/10_Agujero_pasante.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlxVKOMopybg5RPoNb9hrl5ddzEe-BH-ul8t9jPvfMsuCx_lCaJ8GL5KMj7h3yU8Cy_VL58qM_U8T7cPnYEJWpUcw7Qm8SGelCkC8P-HT1LFhJVzGqxNJtmgOKrhkmEpyb1Aaf/s320/10_Agujero_pasante.JPG" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Aujeru passanti</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgabHpcxY7Ie5RDoGG8VYu3qzPOu-AuARem7pVQrTTn3NkR92mpaI6NkEXuqzS-2tPBQkg3gAp4FDWZC39_T4k8Tb01CB44f2SUs7shm0_8OoSOtxgF8Kw31Xrdf0lQyWPAw8Ts/s2048/11_Vista.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgabHpcxY7Ie5RDoGG8VYu3qzPOu-AuARem7pVQrTTn3NkR92mpaI6NkEXuqzS-2tPBQkg3gAp4FDWZC39_T4k8Tb01CB44f2SUs7shm0_8OoSOtxgF8Kw31Xrdf0lQyWPAw8Ts/w266-h400/11_Vista.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Vistas del Hornu dendi abaxu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Agora el dragu duermi enos livrus antiguus, ena toponimia i ena menti
delos folcloristas que recadan i dan propaganda a estas cosas enas sus
vestigacionis. Inoru si los pozolinus o los cebollerus conocin la
istoria de manera oral (no polos mentaerus cultus delas revistas i los
trabajus d'esparramamientu) i si está umentá o no añidin cosas que essas
mentacionis delos escrivientis train enos sus endirgus. Enque no quein los zangarrus del bichu por gastá-lus enos lagaris, sí quea una istoria dun dragu que por estas tierras anduvu esgalamíu i angunas dragas que entovía se mientan pa assutar los niñus enos puebrus dela Higal o dela Mairoñera. Los sitius mitológicus están más cerquina delo que parecin ondi la sencia delos antiguus seris entavía es escapás d'imprenar el vesitanti d'ogañu namás con aposar los pies en essi sitiu i aprofundar cona menti lo que los ojus no son escapás de caçar.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><u><b><span style="font-family: verdana;">Más enteracionis:</span></b></u></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Hurtado, Publio., <a href="https://prensahistorica.mcu.es/es/catalogo_imagenes/grupo.do?path=2044809&posicion=27&presentacion=pagina&registrardownload=0" target="_blank">"Supersticiones extremeñas"</a>. <br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Domínguez Moreno, José María, <a href="https://funjdiaz.net/folklore/07ficha.php?ID=3422" target="_blank">"Despoblados extremeños: Mitos y leyendas"</a> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Castaño Blanco, Antonio, <i><a href="file:///C:/Users/Ismael/AppData/Local/Temp/TDUEX_2014_Casta%C3%B1o_Blanco.pdf" target="_blank">Hidromitología y lecturas. Aplicaciones a educación, cultura y turismo.</a></i><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span><br /></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-3381225442247766382020-11-19T20:22:00.001+01:002020-11-19T20:24:46.168+01:00El campu cisti i el'alma enchiquerá<p> </p><p style="text-align: left;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp0kk18pnKlBFI-UPtZQQ_EBxwIYSj96W2EQhTqgAb8llFO8Q2x96eFpSUDdtmYg2dzP5N0-759mPgbyw-y7xZP90ecZul_4_9UPjExHgI6gjmZ6tHFmms_kvqWu9NjLuJMZ-F/s2048/IMG_20201110_173024.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1536" data-original-width="2048" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp0kk18pnKlBFI-UPtZQQ_EBxwIYSj96W2EQhTqgAb8llFO8Q2x96eFpSUDdtmYg2dzP5N0-759mPgbyw-y7xZP90ecZul_4_9UPjExHgI6gjmZ6tHFmms_kvqWu9NjLuJMZ-F/w640-h480/IMG_20201110_173024.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>La vida a salir dela paré de piera, de cementu, d'alambri</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Echar el passeu i vistear la obra delos ombris hazendosus, cumu hormiguinas acarreandu los moligajinus al hormigueru, çocotrea i espasma. Vai tó tan ligeru que no ai un momentu de resuelgu pa tomar a tranquiju. Andiquiera se vein las defensas del egu menuínu a destraçar, cortar, barajar, tapar i incultar las cosas toas. Si el campu está enllenitu de parés que emboçan el passu, es natural que de que s'entrompieci unu s'enlíi a creer que está enfochau en algu que no sabi mu bien qué es. Cumu si Dédalu i el Minotauru hueran la mesma pressona, quien proyeta el aberintu i el que se cría en él: una vida entera a alevantar cercas, murus parriba i a escavar bonchis al reor, empataratandu qualquiera probaliá de tirar un avanci siquiera, i quantis quantis acabiji la obra, quear-si por drentu acarajotau i cona certeza d'estar seguru. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">S'olvió que de quien ahuyía era d'él propiu i allina se queó encerrau nun castillu que no le quita de ser él, volviendu-si locu. Assina son las parés del campu, las sus cercas d'assollagamientu contra tós, la casina que acaba siendu chalé, los perrus aburríus i desquiciaus que la guardan cogíus con sogas, las milenta de fechaúras i enrejaus: vivimus inorantis de que quien mos queremus arrefugiar no es delos demás, más bien de musotrus propius i que de ves de salir, mos ençurronamus, quijiendu ser un bagu que no sali del culeru no sea cuentu que acabemus siendu harina. <br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">En esti afán escalavrosu de cercá-lu tó pa tené-lu dispuestu mos recinchamus ata'l asfissiaeru i mesmu maneamus animalis, los enchiqueramus ata morir-si de pena, hazemus del arvu paré o lumbri, lo que más dañu haga, i envarbascamus las almas delos que están al lau, pusiendu grillus alas hechura, alas palavras, ala conduta. <b>Quandu semus sujetivus, recadamus i tomamus con tranquiju las cosas, abrimus portillus enas parés que a pocu a pocu dan ala verea que empunta palo que semus en verdá.</b> Contra más cercas pongas, más reversu i contri más altas, menus sentirás el airi i el suelu. Busca la hienda.</span><br /></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-89742229446985114562020-11-17T19:59:00.001+01:002020-11-17T19:59:48.753+01:00El aqüedutu d'Esparragaleju<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> Junta Mérida, la Emerita romana que tanta sensación has al vesitanti, s'esparraman a tó i por tó los assientus de edificius, presas, cortijus, cimenterius, puentis i mesmu aqüedutus propius dela coltura romana. Peru están achopaçaus por causa del brillíu dela Emerita, incultus, aburríus. Las çarças dan cuenta dellus. Tamién las atabúas. La maquinaria dañina que arrampló conas vegas i el arau de hierru acachinarun i olviarun pa siempri la fuélliga duna coltura que agora mos paeci tan larga en el tiempu cumu interessanti.</span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilUT86Igp15L1ZkyaVpCZGO86wcO6awARaUwpArWuVLmxwmPc_6znHPtGFBvHNIUnf5y5vtuQChKuAKoYbf9_HJ3LhHhKDxVugAqvjjjLFOnxq434X1MSbRqqdcJlx1Q3sQpPK/s2048/01_Acueducto_Esparragalejo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilUT86Igp15L1ZkyaVpCZGO86wcO6awARaUwpArWuVLmxwmPc_6znHPtGFBvHNIUnf5y5vtuQChKuAKoYbf9_HJ3LhHhKDxVugAqvjjjLFOnxq434X1MSbRqqdcJlx1Q3sQpPK/w640-h426/01_Acueducto_Esparragalejo.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Vista del arcu entre las atabúas</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">En el puebru d'Esparragaleju, pa ponienti de Mérida i no largu dela calçá que diva de Olissipo (ogañu Lisboa) pa Emerita, entovía quea la conseña somerina delos romanus. Essu sí, escamuflá, inculta, privá o derechamenti revestía de moernura.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> <br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjus3xbBW1zW8cHd6omquShBz9HP2JfCYnz7jS-iChTEMmwMtqFEYbn8ugFJ_5-lp1YRuHoGvnTa0AlhDeXkQ7fzmhlvGsGFfZQKFfk7pez6pIwZb2H7ZciVX0xWUuyNEp_jq-9/s2048/02_Acueducto_Esparragalejo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjus3xbBW1zW8cHd6omquShBz9HP2JfCYnz7jS-iChTEMmwMtqFEYbn8ugFJ_5-lp1YRuHoGvnTa0AlhDeXkQ7fzmhlvGsGFfZQKFfk7pez6pIwZb2H7ZciVX0xWUuyNEp_jq-9/w266-h400/02_Acueducto_Esparragalejo.JPG" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Destraci dela canal</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Lo que más se mienta del puebru delos guácaras es la presa que dizin <b>la Charca Grandi</b>, ena parti cimera del puebru, an pie dela hesa. Allí se recadan las aguas <b>del'Albuhera</b> o el <b>regatu delos Galgus</b> ai sigrus. Pola hechura, es romana, i servía pa abastar d'agua una villa o un assentamientu que s'assitiava más a baxu. Cerquina tamién está la villa d'Araya con <b>otra presina</b>, más chiquinina i peor atalantá ogañu. <br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFNZcSA3w91reegVB81yRkXpv3YRzlztqy9p19xPB9oJDQwYHyrVr2HlcbC0a5G7nmIcqmRfv-j6Mqdj7NP6i9I9X7dEyV5FdXTAHnMkVcwFeVrWTPgeCEyL9xPoLXJxoJhSZb/s2048/03_Acueducto_Esparragalejo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFNZcSA3w91reegVB81yRkXpv3YRzlztqy9p19xPB9oJDQwYHyrVr2HlcbC0a5G7nmIcqmRfv-j6Mqdj7NP6i9I9X7dEyV5FdXTAHnMkVcwFeVrWTPgeCEyL9xPoLXJxoJhSZb/w400-h266/03_Acueducto_Esparragalejo.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Vista trasera del arcu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">No vos pongu retrataúras dela presa esparragalejana, abondan pola redi, amás no conserva el pelagi romanu porque con el Plan Badajoz compusun un nuevu muru queandu el romanu por baxu i queandu cumu muestra dos muelas dun molinu que dela caía del'agua pol regatu trabajava.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> <br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBqfUkfig6EYcTNynj6orzwyCDWTUaLVl5M0Ku852sdNE4B2TrzBVL6hgL6HiYAQAHhQ67GRPCdCIckoDYJ5rZ-XqinCYQJCUsq-52mMDCxzTta8GlRSdipirah67_G0ZssEOo/s2048/04_Acueducto_Esparragalejo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1303" data-original-width="2048" height="408" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBqfUkfig6EYcTNynj6orzwyCDWTUaLVl5M0Ku852sdNE4B2TrzBVL6hgL6HiYAQAHhQ67GRPCdCIckoDYJ5rZ-XqinCYQJCUsq-52mMDCxzTta8GlRSdipirah67_G0ZssEOo/w640-h408/04_Acueducto_Esparragalejo.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Arcu dendi cerca</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Sí que vos quieru sacar estas pieras meyu farrungás del aqüedutu que passa por baxu delas casas del puebru. Los vezinus ai añus me dixun que enas obras de ciertas casas entovía salin cachus del aqüedutu i que se puei seguir el destraci que llevava, cosa que namás sabin los esparragalejanus. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv1F3m6_84dt0b4UJ5eQS5ySAsVVXw9FlDGrJYRYHd1XGyY0DG9vlYNCxGqfMz1sWSa-6nPgqykRCWR9JyaNlTPDe-EKDZ9HZBseWE91HNQFJZpvw3gLN4_wzDFUtdU7l8LHJm/s1074/05_Acueducto_Esparragalejo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="716" data-original-width="1074" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv1F3m6_84dt0b4UJ5eQS5ySAsVVXw9FlDGrJYRYHd1XGyY0DG9vlYNCxGqfMz1sWSa-6nPgqykRCWR9JyaNlTPDe-EKDZ9HZBseWE91HNQFJZpvw3gLN4_wzDFUtdU7l8LHJm/s320/05_Acueducto_Esparragalejo.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli dela paré</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Esti aqüedutu diva de norti a sul paralelu al <b>regatu delos Galgus </b>un buen cachu. Ogañu apeninas se conserva un arcu compretu de quasi dos metrus de lus i restus del muru, peru sina canal, entrebolaus entre tres fincas destintas. Por baxu del arcu corri un desagüi, secu la huerça del añu, de má que'l arcu se resienti d'umiá alas vezis. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx_dbUv6hFjOtbKvuryyLmAPlJjwX-T_hTVfoZF_SUkkngpqOY7DONNk6Y-56rBa6_qpEDZvJqJlzrnx_JdeS9QXL10Zjm8JX0nxx6dhkLg-1GF8vBHBOPBG2U_WSPlU5qcrIg/s2048/06_Acueducto_Esparragalejo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx_dbUv6hFjOtbKvuryyLmAPlJjwX-T_hTVfoZF_SUkkngpqOY7DONNk6Y-56rBa6_qpEDZvJqJlzrnx_JdeS9QXL10Zjm8JX0nxx6dhkLg-1GF8vBHBOPBG2U_WSPlU5qcrIg/w400-h266/06_Acueducto_Esparragalejo.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cachu cimeru</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La hechura no es de cantería, más bien d'apareju reziu, porque no era un merumentu cumu los de Mérida ni venía de tan largu, de mó que la cantiá d'agua que corría era menus. Con esta canal s'abastavan los bañus privaus dela villa, la propia villa i terrenus de regueríu baxerus que sedrían tierra de vega an pie de Guadiana.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6ejUkyDm94eaqRJmhgN6bhvZNIY_e8z2YtYCc2efVviTq9wABSGZcwGV6wzmXa1CitVO4jvLj41_gayysfdIHv3SzWicYp270QbjXwazX9V5tf5XiTp-dUnEFbwQWhgfvUHCZ/s1382/07_Acueducto_Esparragalejo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="922" data-original-width="1382" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6ejUkyDm94eaqRJmhgN6bhvZNIY_e8z2YtYCc2efVviTq9wABSGZcwGV6wzmXa1CitVO4jvLj41_gayysfdIHv3SzWicYp270QbjXwazX9V5tf5XiTp-dUnEFbwQWhgfvUHCZ/w400-h266/07_Acueducto_Esparragalejo.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cachu baxeru</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El assentamientu esti no está asseñalau, ni endicau en parti nenguna, ni se valorea siquiera, pos la presa abarca tol interés del vesitanti (la huerça de vezis pescaoris ansiosus d'achacinar tencas, dau que la presa es cotu de pesca). Passa con esti puebru que los que ván a vesitá-lu procuran pola caça o la pesca, de ves dun vesiteu coltural que no haga dañu a naidi, quandu menus essa es la sensación dispués de ver </span><span style="font-family: verdana;">un gansu desprumau i con el pescueçu çaleau entre los canchalis dela Charca Grandi, </span><span style="font-family: verdana;">galguerus a estrenar los perrus, pescaoris nuevus a humar entre cañazu i cañazu, borregus de raza, un cambión de portear vacas o guarrus, tó alambrau, letrerus de cotus por tós laus i namás unu mentandu dela presa.<br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Con tó i con essu Esparragaleju guarda tesorus romanus i más rezientis, <u>cumu las sonás casas de lavraoris, una arquitetura conservá con ladrillu vistu, apareju i cantería (cosa quasi que perdía una huerça delos puebrus delas Vegas Baxas i dela sierra de san Peiru), noras, huentis, ermitas, buenus enzinaris i tien el previlegiu de tener varias presas (charcas) ondi s'aposan a resolgar páxarus de toas crassis</u>. Acordai-vus de que los romanus eran gustosus del campu más que del ruíu delas capitalis: enque Mérida hue hecha pala fachenda i el mandu, la vida se hazía enos cortijus.</span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com206860 Esparragalejo, Badajoz, España38.9432783 -6.435017110.633044463821157 -41.591267099999996 67.253512136178841 28.7212329tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-26922409484257773242020-08-23T13:02:00.006+02:002020-08-23T13:02:57.679+02:00El dolmin de Carmonita<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> Enos tiempus del canchu, del guiju i dela piçarra quandu s'alevantavan morumentus con el píu d'ellus durar pa siempri reçumían costrucionis sagrás, tasmeás i perpetas andiquiera. La mentalidá dela genti aquella muó pa una atualidá de chichinabu, delo ligeru, delo endebrinu i delo escarchizu i por mediu el'ansia de tesorus. Assina resumimus la istoria de tolas costrucionis megalíticas estremeñas, que passó duna essestencia que agurava palas estrellas a una aburría, envilortá i desajena.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfbnXcChLyoreNvG_RTYQ6J3-3glFRnrqE6DXVEpNHRPQfo209yJTwheloaeQ-DSnFBWcA6iGcAR0sA0jE8l4z5wGg6afyHY4s47Lsj7nXXy9D-mVjSYXdniqTsLP-Cf3_jCCU/s2048/Dolmen_Carmonita_conjunto.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfbnXcChLyoreNvG_RTYQ6J3-3glFRnrqE6DXVEpNHRPQfo209yJTwheloaeQ-DSnFBWcA6iGcAR0sA0jE8l4z5wGg6afyHY4s47Lsj7nXXy9D-mVjSYXdniqTsLP-Cf3_jCCU/s640/Dolmen_Carmonita_conjunto.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>El dolmin de Carmonita</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pal casu delas pieras del dolmin de Carmonita, el arramplamientu hue quasi que total. Quearun lo que no puyerun llevar-si, peru quandu menus no lo rebentarun con varrenus cumu passó con el <a href="https://lasvegasbajas.blogspot.com/2014/07/las-lanchas-de-lacara.html" target="_blank">nombrau de Lácara</a>.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOoOQS6BXoRHt01sowYYRcEE95sC0To8uKo2f8eK-3YV2cT_y7GWnro_UVNZB8f1ll9WuSQaPf-oXh7Tca-9J2pesexQEdI1gHleubqSmGMDkGJlgp0DoTvz3SID8UFEdRzJOT/s2048/Dolmen_Carmonita_corredor.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOoOQS6BXoRHt01sowYYRcEE95sC0To8uKo2f8eK-3YV2cT_y7GWnro_UVNZB8f1ll9WuSQaPf-oXh7Tca-9J2pesexQEdI1gHleubqSmGMDkGJlgp0DoTvz3SID8UFEdRzJOT/s640/Dolmen_Carmonita_corredor.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli del correor</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Subiendu pol caminu vieju que lleva de Carmonita ala Aldea-del-Canu, a quasi que 400 metrus d'altura, passandu pola puenti porcima del Trampal, a somatraspón por cotorrus i cabeçus i arroeaus d'alcornoquis i fincas de caça apareci ala derecha el dolmin, an pie del mesmu caminu. Es delos pocus dolmin que están asseñalaus, lo mesmu nel puebru que polos caminus.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSH_PTjG1_YTB-pCmnC0_HVdeTUVYXArFzrEskNLSLzBxxYoRwG0c47035WHymViah3LNAWjiKjlnbaG7YD9uKhR3I90jXyxZ3G9zYNM14l7qP3goANPHNfDclVAOH_ERzBIpP/s2048/Dolmen_Carmonita_c%25C3%25A1mara.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1487" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSH_PTjG1_YTB-pCmnC0_HVdeTUVYXArFzrEskNLSLzBxxYoRwG0c47035WHymViah3LNAWjiKjlnbaG7YD9uKhR3I90jXyxZ3G9zYNM14l7qP3goANPHNfDclVAOH_ERzBIpP/s640/Dolmen_Carmonita_c%25C3%25A1mara.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Las pieras hincás o ortostatus dela cámara</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Tienin aprepará la parti aquella con merenderus, columbius, pista de fubu i otrus avíus dominguerus, tuviendu comu centru prencipal la costrución nolítica. Velaquí que se halla en un lombitu que tuvu que ser el turrunqueru antiguu que lo tapava, ogañu vallau pola parti del reor dela costrución a trocu de que no entrin los animalis i lo acabin de çalear. El vesitanti puei passar descorriendu el cerroju i entrar al morumentu con respetu i entendiendu que es un sitiu sagrau.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyDlyYrOdFlhBr_FxryRVeNUrh1o2Kt8TtWatxF6d50f0iklDT-ZbER0h6C6TTclBC8NHvHvxMaHMPT94ehFqxzSHmI5kq2g_8cZfqIfDnXsVMkTsNRUk3PlqNAqq2MzhQiNps/s2048/Dolmen_Carmonita_ortostatos_c%25C3%25A1mara.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyDlyYrOdFlhBr_FxryRVeNUrh1o2Kt8TtWatxF6d50f0iklDT-ZbER0h6C6TTclBC8NHvHvxMaHMPT94ehFqxzSHmI5kq2g_8cZfqIfDnXsVMkTsNRUk3PlqNAqq2MzhQiNps/s640/Dolmen_Carmonita_ortostatos_c%25C3%25A1mara.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli delas pieras dela cámara</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Lo que está ala vista son las parés dun correor que se barrunta más largu delo que pareci. Angunas pieras se vein declarámenti lavoreás, pos tienin la cara de drentu alisás. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvVcf8phxJiCzxPqiLTc1v-bVSbbSDmiIwbCB7EDhiVzwzMqEI9FqQulGISuyIgvI3hj9rFlv-snTiYqNFfUFmgJkcyHlBmhVlcES51DkqOzUoxbVybn8xcbLQNrNGBjNrFqqy/s2048/Dolmen_Carmonita_ortostato.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvVcf8phxJiCzxPqiLTc1v-bVSbbSDmiIwbCB7EDhiVzwzMqEI9FqQulGISuyIgvI3hj9rFlv-snTiYqNFfUFmgJkcyHlBmhVlcES51DkqOzUoxbVybn8xcbLQNrNGBjNrFqqy/s640/Dolmen_Carmonita_ortostato.JPG" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cara de drentu dela piera hincá prencipal</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">La cámara está más entera, viendu-si las pieras hincás (ortostatus) perfetamenti a destraçar el reondel, enque ai un portillu pola parti del ponienti. La piera junta el correor tien un rebaxi hechu cumu quijiendu hazer arcu. Las demás pieras están hincás, peru con talleras entre muchas dellas. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8FBhupj7AdhLoTvkWMqqmkxq_F09UBEtDSljFGzFDdvGRSFNZaNvlT1Gaf7m3VT1H98_jN6NibMldisUMp_PM1CucCKSVA-7khiuFDlqwd6V9WASle9A7WllXa6uDeTrb2Ob2/s2048/Dolmen_Carmonita_rebaje.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8FBhupj7AdhLoTvkWMqqmkxq_F09UBEtDSljFGzFDdvGRSFNZaNvlT1Gaf7m3VT1H98_jN6NibMldisUMp_PM1CucCKSVA-7khiuFDlqwd6V9WASle9A7WllXa6uDeTrb2Ob2/s640/Dolmen_Carmonita_rebaje.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Detalli del portillu i del rebaxi dela piera del ponienti</span></i><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pola parti dafuera no se aprecia el anillu más que por unas pieras junta los ortostatus pola parti del ponienti con angunus centimetrus más de tierra por cima. Dela tapa no se vé pallí ni froncia, assinque lo mesmu se la llevarun pa otru sitiu. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> <table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_M2rg33uhDn3ZBNb70fNJbieIEuKeSzzr57Dh6T5jw4M1EVGrjjR4wwpwYWrO3iUbUBiQT8MDbnZCIFXh0euhJAEOaPKheL163Q49FLGjtBLuvjZF9BquBQiycCdxUfWYmd6q/s2048/Dolmen_Carmonita_anillo_exterior.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_M2rg33uhDn3ZBNb70fNJbieIEuKeSzzr57Dh6T5jw4M1EVGrjjR4wwpwYWrO3iUbUBiQT8MDbnZCIFXh0euhJAEOaPKheL163Q49FLGjtBLuvjZF9BquBQiycCdxUfWYmd6q/s640/Dolmen_Carmonita_anillo_exterior.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Pieras del anillu dafuera</span></i><br /></td></tr></tbody></table></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Pol endirgu de <a href="file:///C:/Users/Ismael/AppData/Local/Temp/dcfichero_articulo.pdf" target="_blank">Navascués</a> m'enteré de que <u>muchas delas cosas que aparecierun en el sitiu las regalarun</u> i de que arramplarun con más dela cuenta. Siempri me preguntaré que interés tien la genti en antiguañas que ni entiendin ni sabin lo que son, si por adornu o por perreteu. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><b>La Estremaúra del quieru-i-no-pueu tien maravillas por tós laus, peru la huerça dellas están aburrías enos campus, perdías en cotus de caça i hondeás entre bardalis, sin adecentamientu nengunu ni letrerus por mieu, por perrería o por ansia</b>. En esta tierra la coltura está derrotá i mal o pocu estudiá: no ai puebru que no tenga, no digu ya unu, sino un cientu de tesorus que ni los propius vezinus conocin porque los arramplarun, los vendierun, los çalearun o mesmamenti están sin asseñalar. <u>Las associacionis d'andarinis, los bloguis i las redis socialis dan en conocer estas cosas que'l Goviernu hazi huerça por inorar i desacular-si dellas, creyendu que'l beneficiu está ena fachenda, queandu una tierra que es rica en coltura probi de quien la entienda</u>.</span><br /></p><p><br /></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-48693488205722963692020-08-14T01:00:00.002+02:002020-08-14T01:00:39.159+02:00La Enzina del Romu<p style="text-align: justify;"> <span style="font-family: verdana;">El términu de Bajós es demasiau grandi cumu pa poer asseñalar tolas cosas dinas de mentación que tieni. Peru si encima lo que s'á de mentar está baxu candau, largu delas carreteras prencipalis, da que es cosa d'importancia. Essa es la sensación dispués de guiar pol caminu de tres quilometrus llenu de hoyancus i cancelas que lleva alas tierras delos Arcus, ena metá de parti nenguna entre'l Almendral i Val-Verdi i justu al llegar encontrar el candau que pusimus en el <a href="https://cuyupanesgarras.blogspot.com/2020/08/las-jaulas-del-campu.html" target="_blank">endirgu anterior</a>.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigcoHqtg_RoC-NcZnlbRZAfiH7ivlt5BNW1_J3bo8di5nEMGpwjAwTz1p9bnIzKsuzlcL5VZxpLA657RfDIA3c5fLYgs8PFF3wEN_mnSHDMlVnOKtal3svkZm_SHtyYk8Zw5Fo/s2048/Encina_El_Romo_tronco.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1372" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigcoHqtg_RoC-NcZnlbRZAfiH7ivlt5BNW1_J3bo8di5nEMGpwjAwTz1p9bnIzKsuzlcL5VZxpLA657RfDIA3c5fLYgs8PFF3wEN_mnSHDMlVnOKtal3svkZm_SHtyYk8Zw5Fo/s640/Encina_El_Romo_tronco.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Troncón dela Enzina del Romu (Encina del Romo o Encina Madre)</span></i><br /></td></tr></tbody></table></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dessageraítu devía de ser semejanti tesoru arroeau de forrajalis i vacas tristis, acostudiau por un castillu de quatru torris, dos regatus, una paré de piera con alambris, un aceru i un cercu de palus caíus. Julgai vusotrus propius el morumentu ala hesa que es esta enzina de 500 añus que arropa espinus, cardus i vacas.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFLWGBOGvI9S_KQptV3eakptqRF4Yc_YEjEAixaTAA6fCN5X813phnhTBrytMPokdcAkJtp66EBwDgLfy2ilrFtDZTcTJJj8sMtlJdMmrXNDlh933OCKHigsM4PeAOJzX7LKB5/s2048/Encina_El_Romo_Horca.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFLWGBOGvI9S_KQptV3eakptqRF4Yc_YEjEAixaTAA6fCN5X813phnhTBrytMPokdcAkJtp66EBwDgLfy2ilrFtDZTcTJJj8sMtlJdMmrXNDlh933OCKHigsM4PeAOJzX7LKB5/s640/Encina_El_Romo_Horca.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli dela horcajá</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Qualquiera arvu es ya de por sí una criación manífica i única i un paisagi desangelau cumu la dessangrá Estremaúra es morumentu, sea un enzininu de mesis o sea un castañu de cientus d'añus. Un atarfi duna ribera, un fresnu an pie dun terramplén o un chopu que adorna una acequia son muestras duna tierra viva desajena alos mesteris i esgalaçus dela genti.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9RL-TOsJKO74wZzog6QspPIaLI7mWBYy9_5TDHJOejPgTy6ky1nxIKhj-yL5gGhxFIuLmecMQKdjdsxXuf5fxJ9RM1X9iU6VBFzF1vWEKxmeQs9UvyuZN8V1xbxJ5SknV6Q_0/s2048/Encina_El_Romo_horca2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9RL-TOsJKO74wZzog6QspPIaLI7mWBYy9_5TDHJOejPgTy6ky1nxIKhj-yL5gGhxFIuLmecMQKdjdsxXuf5fxJ9RM1X9iU6VBFzF1vWEKxmeQs9UvyuZN8V1xbxJ5SknV6Q_0/s640/Encina_El_Romo_horca2.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli dela gajá</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Esta enzina velaquí representa con tó su inabarcavli remuecu el derroti del ombri ena hesa. Cincu cientus d'añus de gajá rebusta i rezia que conas poas huerun queandu-si estralijás dandu ca braçu pa un sitiu destintu, que quearan las bellotas bien arrepartías palos animalis de jaula comer. E<b>n esta enzina está la naturaleza apergollá por causa dela hacha i del ansia de carni, un luchi entre el viciu del suelu ricu antañu i el abrieru dela cencia del ombri que procura el beneficiu más allá del beneficiu. </b>Tantu l'abrierun que se rachó.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz5SQp8wtH-kLddELV2Q3A0C9ZYorUEEhNFhEeYL1OQ5yzOGMPljLJ1NJPsL0BMn3srMOiVjvad7zRsxUP3i0U6-wN1R4paZhCkBV16hXoFG4ITFIdxO1mIQsktN7csJm4ZIRN/s2048/Encina_El_Romo_rota.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz5SQp8wtH-kLddELV2Q3A0C9ZYorUEEhNFhEeYL1OQ5yzOGMPljLJ1NJPsL0BMn3srMOiVjvad7zRsxUP3i0U6-wN1R4paZhCkBV16hXoFG4ITFIdxO1mIQsktN7csJm4ZIRN/s640/Encina_El_Romo_rota.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Rama rachá</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Tuvun que poné-li en el 2007 pontonis i ahorquillá-lu a trocu de que no acabara de farrungar-si. Tamién la pusun enos priegus de visiteu, le dierun propaganda i le pusun un cercu de palus que las vacas cayerun procurandu por acarrar-si en baxu duna sombra que namás una enzina assina puei brindar. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgI639QtSnXUcEL2RllvJpMmVszZNAVWRBwSV7CZguI7HcntVoVkeYnWYUYTERDCFtBj6450YzMFVoQMG9nCbqtF6GGS8DpCcC8oTear8hHCHR40SmkmusT_CtIX_Y2RLKTOXxN/s2048/Encina_El_Romo_horquillas.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgI639QtSnXUcEL2RllvJpMmVszZNAVWRBwSV7CZguI7HcntVoVkeYnWYUYTERDCFtBj6450YzMFVoQMG9nCbqtF6GGS8DpCcC8oTear8hHCHR40SmkmusT_CtIX_Y2RLKTOXxN/s640/Encina_El_Romo_horquillas.JPG" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Horquillas i pontonis</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Lo que unus ombris çalearun otru arreglan... i en algún día del futuru tó acabará siendu picón que críi cabrillas a alguna señorona embaxu delas enaguas. La huerça dela naturaleza cipoteá, engajá i despreciá ogañu s'aburri largu delos ojus dela genti i del interés delos governantis, hondeá nel forrajal, al desfruti delas vacas, sufrencia del tiempu.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhltO1y52gM9FU3MZtI3GNT1ckhJAY13G28_1ReZudkZ0fRpEIbRRpZVH-zrmPNkO7-PJHKp9dFAhZaromFR8uI_sO3PckGz_1YH_AtaTSGy4Z62tX4cJwv_jPzlpnNludZsAX7/s2048/Encina_El_Romo_vaca.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1343" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhltO1y52gM9FU3MZtI3GNT1ckhJAY13G28_1ReZudkZ0fRpEIbRRpZVH-zrmPNkO7-PJHKp9dFAhZaromFR8uI_sO3PckGz_1YH_AtaTSGy4Z62tX4cJwv_jPzlpnNludZsAX7/s640/Encina_El_Romo_vaca.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Vaca junta la enzina</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span><br /></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-73712054242566745282020-08-12T13:25:00.000+02:002020-08-12T13:25:03.218+02:00Las jaulas del campu<p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Quien quiera passear-si agustamenti por Estremaúra, d'andarín, de ciclista, correor o mesmu passeanti, no puei. Tó en Estremaúra son cotus de caça, fincas de ganau o dambas a dos cosas ala par. Cona propuesta de tener vacas, ovejas o guarrus andiquiera, el campu enteru está cortau con vallas, parés de piera, alambris con pinchis, cancelas o angarillas i candaus, muchus candaus por tós laus. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKnNhStLKycb9wWCit7ZcHwjebscRN9xPdswzxDoTEh9e1uDXHyM2EsBLKPxhf-rC4V99_KfWZeopwSrFsai7bgslFIW_aM3-bW6WXCrRSrodUy8DfSkA6G2b839ah5uteZpKy/s2048/Ganado_suelto_candado_Badajoz.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1536" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKnNhStLKycb9wWCit7ZcHwjebscRN9xPdswzxDoTEh9e1uDXHyM2EsBLKPxhf-rC4V99_KfWZeopwSrFsai7bgslFIW_aM3-bW6WXCrRSrodUy8DfSkA6G2b839ah5uteZpKy/s640/Ganado_suelto_candado_Badajoz.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Cancela candá enos Arcus, Bajós</i></span><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Un andarín que gusti delas custionis colturalis, arquitetónicas o arquiológicas á de echar-si la cuenta de que á de tener mu buenas piernas pa saltar parés, angarillas, portonis o alambris de pinchis, telas metálicas o procurar por portillus i cachus rotus si quieri ver qué. La Estremaúra delos terratenientis i ganaerus has que caminus púbricus i vereas estén cortaus sinos ayuntamientus hazer ni tapocu ná al respetivi. Naidi considera essus antiguus caminus que atravessavan los campus que juntavan puebrus, restus duna forma de vida más mobi i escotera. <b>Essus mesmus caminus agora muerin en olivaris, en henalis, en forrajalis o mesmu en un tapau</b>.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Ver una lapa, una piera hincá, una boca de cueva, unas ruinas, una ermita o mesmu desfrutar dela naturaleza junta las riveras, delas froris, delos imponentis arvus, delos páxarus, delas puentis de piera, delos molinus o de qualquiera cosa dela que se gozin los que de verdá aman la naturaleza, tienin que saltar-si, cumu una preva d'estáculus, entre cincu i dies parés, cancelas o cercaus cumu mínimu porque tó tien amu i <b>essus amus son gustosus de arroear las sus tierras p'assujetar animalis astilu zológicu que coman pastu o bellotas o monti, tuviendu la poca vergüença de dizir que están sueltus</b>.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">El alamentu delas vacas que llaman alos sus bezerrinus polas hesas de Montermosu, la tristeza delas ovejas sin pelar que comin delos rastrojus del Almendral en agostu o los guarrinus que s'asan en baxu delos chigorçus d'uralita dan en llamar "ganado suelto". Los javalinis, conejus i perdigonis que crían en granjas inlegalis (<u>da igual que sean legalis, siguin sin ser éticas)</u> p'alogu soltá-lus enos cotus no son ganau, ni siquiera son animalis abraviaus, son juetis delos caçaoris que s'apropinquarun del campu i, con ellu, dela naturaleza toa. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><b>Mentris que Estremaúra s'enseca i s'envierti en desiertu por estas esplotacionis, hazin d'ella una jaula ena que ençochan la vida</b>, cautivá-la comu si hueran tomatis i quitandu dela vista la istoria duna tierra que nunca aprendi.</span><br /></p>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-25761256326053417712020-07-26T16:14:00.002+02:002020-07-26T16:17:15.141+02:00Las coloris dela governança<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";">Izin los antiguus que enantis delos brancus governar, lo hizun los de raza negra i enantis los dela raza roxa. Las porfías, caías i renacencias que ván arreglu los ciclus no entiendin de coloris. Essas coloris namás son parti dela coltura. El propiu Chamizo dixu que semus pardus, cumu si mos escamuflaramus astilu perdís. Los que se arrebujan en banderas nacionalis agarran las ideas que train essas banderas i llevan essas coloris eno que comin, eno que vistin i eno que calçan. Ca color senifica una cosa i essi senificau múa con el correr del tiempu, delas ideas i delas colturas. Pal negru el demoñu es brancu, pal brancu el demoñu es negru, un axedrés continu ondi tolo que es buenu i tolo que es malu pretenecin al mesmu tableru i juegan sigún el turnu.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"> <br /></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhS9_2oUTQz107YWH1ZqCWnLI0Xt2NSGn3txI4c5qM3mtfvUUKoO4bZfb4lcshzpZ4IWkey6bhwxhsO-LwTN84uWQv6LNHsj7lxAicTTrIkzfFcqjlXpjmVIX5V8TfLMu5WIb6j/s1596/IMG_6452+%25282%2529.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1596" data-original-width="1158" height="625" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhS9_2oUTQz107YWH1ZqCWnLI0Xt2NSGn3txI4c5qM3mtfvUUKoO4bZfb4lcshzpZ4IWkey6bhwxhsO-LwTN84uWQv6LNHsj7lxAicTTrIkzfFcqjlXpjmVIX5V8TfLMu5WIb6j/w454-h625/IMG_6452+%25282%2529.JPG" width="454" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "georgia";"><i>El arquitu-de-Santiagu en Val-dela-Calçá</i></span><br /></td></tr></tbody></table></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";">Los que acolocan banderas chinas con coloris nacionalis, banderas con marcas de cerveza con essas mesmas coloris, arquitus-de-Santiagu con enseñas dás, ropa con santus de marcas que deverían de pagar pola propaganda o pulseras hipis d'animalis muertus manifiestan un afán de pretenencia, un agarraeru morriñosu i una capacidá de sentir-si igual al otru quandu se tien un odiu común. No estanti, la sociedá ogañu es auténticamenti hurriña, suya i esuísta en unus tiempus ondi lo prencipal es la comuniá. <br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><b>Agarrar un símbulu, tracamundeá-lu o mesmu çaleá-lu es encender el tútanu cumu una cañaherra, desaforigar-si en un arrebati que compartin los que odian las mesmas cosas</b>. La comuniá agora es namás del mal común sin comprender que tó es cumu á de ser. Ara, sentir odiu es la forma más faci de hazer-si endevrinu i por muchas banderas que arrebujin los cuerpus, las casas i mesmu la cara, no averá segurança nenguna: das a entender al mundu enteru quál es el tu mieu i que si tocan essi ataeru, t'esboronas.</span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-69042229316121208942020-07-20T17:23:00.002+02:002020-07-20T17:23:51.682+02:00Las cocarachas fotofóbicas i la katsaridafobia<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Caqual tien mieu duna cosa: las cocarachas i los inorantis dela lus (con perdón delas cocarachas) i la genti delas cocarachas. Quandu un enxambri de corianas se passea tranquilamenti pola paré del vati o pol encerau dela calli, namás hazi falta que da-li la ora i seguir palantri. La naturaleza mos huerça a convivir con estus bichinus, lo mesmu que las hormigas, las arañas, los morgañus, los fínfanus, los lácarus o las chicharras enas casas. Qué mos esperamus si tenemus tó colonizau! <u>O convivimus o mos matamus motamenti</u>. <br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPSYjdmp5rxmo26QHtR9o3qfjEOfTGJr5DJQr0Gm29vkVHbi6Iw4_9i7-OSXHziYorYLZyx2WBOS-2C2jhE83XOL3lFZZ8KJZfseNDYivf9C9_cTTF77NuqsQVyBLEx7Z00gnA/s1626/Periplaneta_americana_Valdelacalzada.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1036" data-original-width="1626" height="319" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPSYjdmp5rxmo26QHtR9o3qfjEOfTGJr5DJQr0Gm29vkVHbi6Iw4_9i7-OSXHziYorYLZyx2WBOS-2C2jhE83XOL3lFZZ8KJZfseNDYivf9C9_cTTF77NuqsQVyBLEx7Z00gnA/w500-h319/Periplaneta_americana_Valdelacalzada.jpg" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;">Periplaneta americana<i> ahuyendu delas curas en Val-dela-Calçá</i><br /></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dendi ai muchus veranus se llevan viendu cocarachas que no son las negras chiquinas dantañu, sino unas colorás que vuelan. Alo primeru namás que salían en veranu, paquí pallí, dandu un sustu ca ves que echan a volar. Sedrá cosa del regueríu i la calor. La verdá es que se trata dela <i>Periplaneta americana</i>, que, comu los que siempri ponin los nombris están destinaus, no es d'Almérica, velaí es del'África. De má que esta coriana, comu otras especiis envasoras, s'estaló i s'esparramó por causa delos desmanis del comerciu, el hotrileu d'especiis i el visiteu en el andar grobal. Agora las noticias a ca no ná salin de genti a quexar-si dela praga de cocarachas, comu en <a href="https://www.elperiodicoextremadura.com/noticias/caceres/un-dia-desperte-cucaracha-camiseta_1241364.html">Caçris</a> o <a href="#" id="https://miajadas.hoy.es/ayuntamiento-efectuara-nuevo-20200510162112-nt.html" name="https://miajadas.hoy.es/ayuntamiento-efectuara-nuevo-20200510162112-nt.html">Miajás</a>, peru es que enas Vegas Baxas la sitación es insoportavli dendi ai añus.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX1qeVENzgSxfXpU5xbmgv29WezMigG_-RuL4yWbZEQkZemyL3dHX8yVDvaTZqwZN8caTCcQqZFwdlBOil6U1nEWJpqJyO9C_3AjR6YvfQ4T4aPpPhYZYF7rO9cgPdHCzk9SEa/s2048/Periplaneta_americana_Valdelacalzada_II.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX1qeVENzgSxfXpU5xbmgv29WezMigG_-RuL4yWbZEQkZemyL3dHX8yVDvaTZqwZN8caTCcQqZFwdlBOil6U1nEWJpqJyO9C_3AjR6YvfQ4T4aPpPhYZYF7rO9cgPdHCzk9SEa/w500-h333/Periplaneta_americana_Valdelacalzada_II.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Cocarachas estripás i envenenás</span><br /></i></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Esti animalinu no daría castigu si no huera porteaor de tantas bacterias i parásitus por andar tol día hurgandu enas cometías, rejillas, fusca i desagüis delos umanus. Portean muchas crassis de <i>Salmonella</i> que puein dar gastronteriti, amás d'otras bacterias que puein poner los ojus pitiñosus, dar bandárrigus, úlçuras o numonía. Quandu llegan las caloris, milenta de cocarachas salin quandu las casas están tranquilas (no es precisu que sea de nochi, ya que s'án adatau a salir mesmu de día, enque s'enhuleran enas hiendas i rehendijas escuras de qualquiera sitiu de casa). Las solucionis caseras passan por toa crassi de venenu i desinfetantis: amoniacu, lexía, polvus, ligas... Las que dan los responsavlis monicipalis i los ayuntamientus alas pragas son las curas delas alcantarillas con toa crassi de polvus, liquius i çorreras con inseticida, apreviniendu, ena fuga dela calor en veranu o quandu llega la toñá. La custión es que, fueraparti dela mortandá de cocarachas que se quean estirantás andiquiera envenenás, <u>los animalis que alogu s'alimentan delos sus cuerpus comu los santorrostrus o las hormigas, tamién s'envenenan, si no contamus con gatus, páxarus o perrus que puean caçá-las quandu estén morimundas</u>.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><b>Entovía las pessonas no án síu escapás de hazer un mundu más saluavli pa ellas propias porque essu no essisti: la naturaleza siempri buscará la manera de equilibrar la sitación, con pragas, con virus o con sequías o tó ala ves, cumu passa agora. Hazer del mundu un comerciu ondi tó se compra i se vendi es lavrar un ataúl pa tolas especiis, mesmu nusotrus</b>. Tener katsaridafobia lo mesmu es el mecanismu de mantener-mus largu delas malotías que train las cocarachas, peru quandu las cocarachas son otrus abitantis más dela casa por causa duna naturaleza altereá es mester hazer un dessami i tasmear i buscar solucionis que no espongan ni a umanus ni a animalis. Envenenar es el caminu faci, dañinu pa nusotrus i nefastu pal restu d'animalis. Pisá-las, no arregla ná, más, la contaminación sigui aí i, si son hembras, has que la ueva quei en el sitiu i empeora la sitación. La única solución particular es la de sacá-las de casa i llevá-las a un sitiu que no pongan en peligru a naidi (jardín, solar, campu) i que sigan cola su vida, ata que s'avrigüi cómu aprevenir de verdá la praga sin precisar de venenus ni otrus animalis.</span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-11747867356017862492020-07-18T01:02:00.000+02:002020-07-18T01:02:25.965+02:0043 graus<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dendi que emprencipió el veranu astronómicu, Estremaúra s'asa. La hincaera del anticiclón has que la parti del ponienti peninsular sufra tola huerça dela calor, una calor que s'alarga los días i los días. Enas Vegas Baxas del Guadiana sabemus mu bien dela calor: el airi dexa de correr del ponienti, pola siesta al sol cogi los 50 graus i ala sombra 43. Los gorriatus se cain delos níus asfissiaus, las chicharras s'aposan enos techus i el ambienti es inresestivli. Dan las dozi dela nochi i la una i la flama sali del suelu con más dañu i malicia que los fínfanus... esperandu a que refresqui alas cincu o las seis, enantinu del sol arrayar i vuelta i da-li.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwku3Dm_26FlqYjWqXcnA-TmdiN5h-vzyHn7TZuBj0sLoiAPFw-PS5tU_uKbRCEDNqDywXZVq3JRzyo1p9ocDbwO3o4VG7HhAufSJsaqDSTN8-Dru9jDQMhprSGMOKwqRFx1Nv/s1796/Postura_40_Valdelacalzada.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1051" data-original-width="1796" height="293" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwku3Dm_26FlqYjWqXcnA-TmdiN5h-vzyHn7TZuBj0sLoiAPFw-PS5tU_uKbRCEDNqDywXZVq3JRzyo1p9ocDbwO3o4VG7HhAufSJsaqDSTN8-Dru9jDQMhprSGMOKwqRFx1Nv/w500-h293/Postura_40_Valdelacalzada.jpg" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Postura a 40 graus en Val-dela-Calçá</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Dispués duna semana ondi los telmómetrus no abaxarun delos 40 de mássima i otrus sieti días aparentis alos que passarun que vendrán, el aginaeru, la cansera, la galvana i la falta de sueñu afeta al caraiti. L'apromación se pega al cuerpu. La sedi no se calma ni con agua, ni con sandía, ni con fruta nenguna. El ençochamientu es obrigatoriu, menus palos jornalerus del campu i los arvañilis que llegan a casa colos biembrus renegríus i la cabeça mareona. <br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Alogu inciendus enos terramplenis, enos rastrojalis, enos montis, enos pinaris.... andiquiera, porque Estremaúra está esprimentandu tolo malu del desiertu porque se lo buscó. <b>Dispués de cientus d'añus d'envertir la tierra en pastus pa ganaus, de arramplar con tolos bosquis, de poner cerealis palos animalis comer, d'escuajar montis, de cautivar sin descansu las tierras de vega, de premitir la postura de ucalitus i pinus, de talar las riberas, de defiar las corrientis d'agua, de esplotar, por fin, ca canchal, ca costana, ca mesa i ca vega, lo que mos quea son pragas de fínfanus, de cocarachas, de sieticuerus i de camalotis</b>.<br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Tó namás paque las ansias de carnacha llenin la coruja. <b>Estremaúra: demasiau campu i tó pa una andorga que alampa por carroña.</b> Quandu digu que los 43 graus son por comer carni, estudiin la frasi los que prefierin que los tocinus no le súin embaxu del airi acondicionau comiendu chicha. <u>Tenemus lo que mos merecemus, namás son equilibrus delos tiempus.</u> Quandu ena fuga dela calor te quexis, namás es el mundu dandu-ti el tu premiu por çaleá-lu, emporcá-lu i rebentá-lu. Deque l'arena te tapi el lumbral, son las cenizas delos animalis que murierun por dar-ti gustu a ençalamar-ti las andalias. Quantis que vaigas a echar manu del barril i no te pingui d'agua fresca el gargüeru por ver envenenau los pozus, saberás que la sedi puei ser una condición inreparavli.</span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-5748898423074625072020-07-09T12:30:00.002+02:002020-07-09T12:31:18.571+02:00La chumbera i l'alambri<div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">Adatación es ser aparenti alas circustancias. Lo contrariu es calamorrería i muerti. Quien sobrevivi es por muar pa ver hallau el mó i la manera de dir cola corrienti, sin aginaerus. <b>Una forma de crecer por drentu i por huera que llevi a ser derechu ena retortuña es el trunfu dela naturaleza</b>.</span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaXQ0-QwcVJ8-8M6mLpNUZzRJBCVBjT09X2qY4Eoa1gJlnIl_whw5s58GRXGysTTQ5orp0ItVHC2QsdI-FHlHo1elKpRxtJVQAzesscEDT50wsfRWmd9grkvfMmgwrAu7-avjq/s4160/Chumbera_Montehermoso.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="4160" data-original-width="3120" height="500" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaXQ0-QwcVJ8-8M6mLpNUZzRJBCVBjT09X2qY4Eoa1gJlnIl_whw5s58GRXGysTTQ5orp0ItVHC2QsdI-FHlHo1elKpRxtJVQAzesscEDT50wsfRWmd9grkvfMmgwrAu7-avjq/w375-h500/Chumbera_Montehermoso.jpg" width="375" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "helvetica";"><i>Chumbera ena carretera d'Azituna, en Montermosu</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">En estus tiempus ser aparenti alas circustancias es hondear con el egoísmu de ser pessona (la pessona es una máscara i revestir-si de máscara es hazer dela vida un antrueju) i valorear la empatía de ser endividuu en sociedá. Deque veu la genti escuseandu las buenas acionis, peru torteandu las acionis ajenas i aperguñandu las intencionis propias en baxu dela requemación de vivir por mé delos demás, me s'aprimi el entusiasmu de ver la genti pular por sí propia. <u>Essa mordahustés de querer sin voluntá i d'aguarreu mortuñu que se respira no da p'abarcar-si alo que ai: es la contiesta encavá i tristi duna sociedá cansá, mareá i desnortá, que no has por ahilar cumu no sea pola voluntá ajena</u>. <br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">Hincar-si en una idea, acivarrar-si en el ideal apregonau de genti que está por cima en el barajeu sicológicu o quear-si namás que ala recachera no es ambientar-si, es morir o hazer-si el muertu. Sin embargu, la naturaleza solo concedi hazer-si el muertu quandu ai amenaza de muerti i quien premanecin ahonguillaus en estus tiempus están abocaus a envertir-si en zombis, cuconis veleterus sin voluntá nenguna porque el mieu i la galvana los púu. <b>Agora adestrar-si senifica procurar la verdá entre las alambris, con tentigués, crivandu i tasmeandu, con tientu, aprudenta-mus i mirandu por que los que están atrás atopin la verea con endirgu i aprender delos que están por delantri en silenciu</b>. </span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-48738633553879948942020-07-01T22:49:00.001+02:002020-07-01T22:49:45.869+02:00La Raya abierta<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Estremaúra siempri hue territoriu rayanu dendi que le pusun el nombri essi: enantis las rayas colo que es agora Portugal no essestían. Verdaeramenti, las custionis d'arrayus namás las entiendin las pessonas... i drentu delas pessonas, las que sientin los ergullus vacus delas nacionis. <b>No sabin delas lindis más que los machus que marcan</b>.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI2ehYL0uJ46_8PhO60Ua6YZ0oi0ZaPYDUrnVPGTLEjraiz7v5UCVBHpY6KdqLpBIMxfmoIhk7MzTPvdGPHfS95Eb7ojsmV7zb5oETTvMHxidevMrbN1kUS0XbAFxAoshl4GdE/s6000/IMG_6654.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="6000" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI2ehYL0uJ46_8PhO60Ua6YZ0oi0ZaPYDUrnVPGTLEjraiz7v5UCVBHpY6KdqLpBIMxfmoIhk7MzTPvdGPHfS95Eb7ojsmV7zb5oETTvMHxidevMrbN1kUS0XbAFxAoshl4GdE/w500-h333/IMG_6654.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Ríu Guadiana dendi la Puenti Palmas, en Bajós</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Oi s'ajuntarun en sitius nombraus de Bajós i d'Elvas essus machus que dan en abrir i fechar formi las comenencias. Ogañu por causa delos virus, antañu por guerras que naidi entendió, peru que muchus sufrierun. L'alcáçava de Bajós i el castillu d'Elvas, sitius que estavan enantis ala mira i que eran d'enhusmamientus solóbrigus, oi huerun llavis del visiteu i el comerciu, hotrileu de perras. <br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;">Ser esuísta i no aprudentar-si quandu la <i>clisi sanitaria</i> has abrir lo inabrivli. Essas comenencias delas que dependi el estalachi económicu i social puein sacar lo mejor i lo peor dela genti. Dela mesma manera que antañu cayerun puentis, agora los alevantan i dispués los volverán a caer, porque delo que la genti aprendi no es delos trompeçonis de patrás: essu s'olvía ligeru. Acelerar-si, açogar-si, çalear en el desmandi de ser pessona umana no trai aprendeeru nengunu. <b>La coltura que s'arrastra namás agatea las gracis deque se has un dessamin éticu: tolo demás son tambaleteus i zangarrear sin assientu ni rumbu</b>. </span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-85882096652755598892020-06-25T16:08:00.000+02:002020-06-25T16:08:00.933+02:00El Broncu<div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">El Broncu es unu d'estus puebrus que están assentaus en un sitiu de passu i, comu es de passu, naidi lo echa por cuenta. Diendu pa Villa-Nueva o pa Mueda, lo atraviessas ligeru, comu si aquellu hueran quatru casinas. La verdá es que esti puebru está en un cruzi de caminus (pa Santa Crus, pa Cerezu, pa Palomberu, pa Santivañis, pala Igal, pa Villa-Nueva...), arroeau por dos regatus (El Riscu, Moñina) i la rivera del Broncu, que le da nombri. Tó essu no s'aprecia pal que vai pola carretera, peru antañu quandu no queavan más medius que dir a peoncia alos sitius, esti puebrinu sí salía enos mapas. De hechu hue monicipiu, ata que dispués passó pa Santa Crus comu una alquería.</span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8Q-T0n9UDDphXZ9aPOD9KrrFHvF1r8HZgB8UBIOubYnKtTujV5I83U17i1GSejkBiTwzSCSFzsDXRvOZNQFZ8u5CaOGU5sh55zO-_gBGd6kPa0xnWpFlZXyBZxr-h6Zo9w4du/s2400/01_El_Bronco_Letrero.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8Q-T0n9UDDphXZ9aPOD9KrrFHvF1r8HZgB8UBIOubYnKtTujV5I83U17i1GSejkBiTwzSCSFzsDXRvOZNQFZ8u5CaOGU5sh55zO-_gBGd6kPa0xnWpFlZXyBZxr-h6Zo9w4du/w500-h333/01_El_Bronco_Letrero.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Letreru formi se vien de Villa-Nueva</span></i><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">Ogañu es un puebrinu atravessau pola carretera, entre olivus, enzinaris, ondi s'estila el cavalleu i el ovejeu, pa fachenda i pa quesus. Angunas casinas nuevas se vén obrandu, quiciá delos ijus i nietus delos bronqueñus que vivían aí.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRIVIRga_XmWtkwa9iVhfv3PUgPzRXlpaRdbcrjfqRW_UD5I-oOkZ-DyYV3VKx9OjmH23OVvKhshyphenhyphenzgv77AxbhuE_StSKGTAvhiDH0diZASS6I3okGteKaGLzNqYGodwustrL_/s686/01a_El_Bronco_Vuelo_americano.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="435" data-original-width="686" height="318" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRIVIRga_XmWtkwa9iVhfv3PUgPzRXlpaRdbcrjfqRW_UD5I-oOkZ-DyYV3VKx9OjmH23OVvKhshyphenhyphenzgv77AxbhuE_StSKGTAvhiDH0diZASS6I3okGteKaGLzNqYGodwustrL_/w500-h318/01a_El_Bronco_Vuelo_americano.jpg" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">El lugar del Broncu an pie dela rivera omónima palos añus 40-50, ena retrataúra del Vuelu Americanu</span></i><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">El caseríu d'agora está retificau i pocas casas quean cona hechura delas casas del siclu XVIII o XIX, conas toças i las ombreras de granu, los bastioris delas ventanas lo mesmu i las poyatas delas ventanas. Las callis siguin el destraci antiguu de ponienti a salienti, abocás al norti, formi el recuéncanu dela rivera. Quasi que no se aprecian costrucionis nuevas comu otrus puebrus que s'enancharun... quiciá porque esti puebrinu no cai cerca de capital nenguna i porque la genti hue ahuyendu con el ajorraeru delos añus.<br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">Los nombris delas callis, desquitando "Cervantes" y "Colón", que son los únicus antropónimus, los demás mientan del sitiu, es dizir, conservan los nombris antiguus acastellanaus: Real, Medio, Sol, Fragua, Plazuela...</span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">Esti es velaquí el reportagi en retratus que amus hechu a esti puebru delas tierras dela Graná antigua que ogañu malaspenas cogi los <a href="https://www.foro-ciudad.com/caceres/el-bronco/habitantes.html#Evolucion" style="line-height: 1.5;" target="_blank">43 abitantis</a>.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgt_0eYm9tke-BprbFfcDrSmv5sojt0tW9Kn9xpV18S0ulh3lXix4DVB3k7QOfITmIwqjadBWj6VeusGDxcjTfLZr3FAKkV_TwCj6Ek7Va0pFs0E35aDBRuVdsCG1PkJ0pHziXa/s2400/02_El_Bronco_Cabeza.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgt_0eYm9tke-BprbFfcDrSmv5sojt0tW9Kn9xpV18S0ulh3lXix4DVB3k7QOfITmIwqjadBWj6VeusGDxcjTfLZr3FAKkV_TwCj6Ek7Va0pFs0E35aDBRuVdsCG1PkJ0pHziXa/w500-h333/02_El_Bronco_Cabeza.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Cara enxavelgá ena Praça</span></i><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTeXD1pHf_GtJip_fZey3gRqWPFPQOvVkZznsp8kgE0QReoVxKbCISVFPkAQvIjBLxhXlhtXcrAvCly-NLACevOC8TeycalcE5Bknpf-har7fhSycoJi62J7QHLWHrMnsSsRjM/s2152/03_El_Bronco_Gato.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1395" data-original-width="2152" height="324" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTeXD1pHf_GtJip_fZey3gRqWPFPQOvVkZznsp8kgE0QReoVxKbCISVFPkAQvIjBLxhXlhtXcrAvCly-NLACevOC8TeycalcE5Bknpf-har7fhSycoJi62J7QHLWHrMnsSsRjM/w500-h324/03_El_Bronco_Gato.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Gatu nuna paré dela Praça</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimCR81MU0P8DQ_wp6AIMi8eSOvG71di2S61gPvuAFmffi3wE9rdfljh5j8UauFHMmzUUcMhhQ94T8bBHfClFew3iKpcl9ZUoK5NadUQ9Iw20blSK6EcElKhta27i1zOQf2Ac9j/s2400/04_El_Bronco_Bancos.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimCR81MU0P8DQ_wp6AIMi8eSOvG71di2S61gPvuAFmffi3wE9rdfljh5j8UauFHMmzUUcMhhQ94T8bBHfClFew3iKpcl9ZUoK5NadUQ9Iw20blSK6EcElKhta27i1zOQf2Ac9j/w500-h333/04_El_Bronco_Bancos.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Bancus dela Praça entre plataneras i periquitus</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8zyZYaO-n-3lEhzmdykWEVsRobp6ZkWO5yDbQp8NNJ2q4DhyphenhyphenNy5NGr8tnCNmF-clbq83b10Xaj_BamYXkf-pc05vU_f-OL_2gBiQ7N-PpnGGd3V4VGgz85rF7kPJK4ZZEdjJe/s2400/05_El_Bronco_Iglesia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2400" data-original-width="1600" height="500" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8zyZYaO-n-3lEhzmdykWEVsRobp6ZkWO5yDbQp8NNJ2q4DhyphenhyphenNy5NGr8tnCNmF-clbq83b10Xaj_BamYXkf-pc05vU_f-OL_2gBiQ7N-PpnGGd3V4VGgz85rF7kPJK4ZZEdjJe/w333-h500/05_El_Bronco_Iglesia.JPG" width="333" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: helvetica;">Ilesia dela Madalena dendi el atriu</span></i><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg23-lCmLrxrSMLZ8zTQA9H90jhIIZk7GUipJYEpXR2DXViwp5IotFFJEDdNoRZbVD1fXJ5mjiDFYHHlQmMAOjDyAiCMEkAXq1a5AFQ-fB9wWv7SRPIknhBokPWp5-qaDM0SJfk/s2400/06_El_Bronco_Puerta_iglesia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg23-lCmLrxrSMLZ8zTQA9H90jhIIZk7GUipJYEpXR2DXViwp5IotFFJEDdNoRZbVD1fXJ5mjiDFYHHlQmMAOjDyAiCMEkAXq1a5AFQ-fB9wWv7SRPIknhBokPWp5-qaDM0SJfk/w500-h333/06_El_Bronco_Puerta_iglesia.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Detalli dela puerta</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihR7vgG-Y-PQWh_ruWm3_I5fwqpEQLsFSLgegZaYZM-UYjfzk3D9MGlpDgWK7PFFEA-9ExcX_5JQ2x77Gz-1UFGhfQqMSnU_YxiJ_4OkoLIXr2AIy9qi53BD7WT0wkg4B6qtwQ/s2400/07_El_Bronco_C_Colon.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihR7vgG-Y-PQWh_ruWm3_I5fwqpEQLsFSLgegZaYZM-UYjfzk3D9MGlpDgWK7PFFEA-9ExcX_5JQ2x77Gz-1UFGhfQqMSnU_YxiJ_4OkoLIXr2AIy9qi53BD7WT0wkg4B6qtwQ/w500-h333/07_El_Bronco_C_Colon.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Calli "Colón" agurandu pala calleja la Fuenti</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVeuxrWBVzgy4ZSgM7Qi9UTAkq-M-mHWf3JvCI2c3OAMHJll1KHNa7yt7XuMXuNJm5z1woXmEIMoWI8U-VdyPR6BVqRhyphenhyphen2I3a2sUe4fJCTk7HJzQCXk_BJnumGh0d3aEH-6zSX/s2400/08_El_Bronco_Dintel.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVeuxrWBVzgy4ZSgM7Qi9UTAkq-M-mHWf3JvCI2c3OAMHJll1KHNa7yt7XuMXuNJm5z1woXmEIMoWI8U-VdyPR6BVqRhyphenhyphen2I3a2sUe4fJCTk7HJzQCXk_BJnumGh0d3aEH-6zSX/w500-h333/08_El_Bronco_Dintel.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Toça que pon "Añ[o] D[e] 1898"</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5mOiO1bOM8AGAkSAYLlXXo-QgXyg3d0Ll6bDh_eVpcWOdabjyOJUfbZhEfGOAcNbhSQru4X-dzkXQRfaTWz7aeh4ggKhi-p9JcQx8UlutvXpdfYgIoJayfBlH23Cv5NAGJFvH/s2400/09_El_Bronco_Ventana.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5mOiO1bOM8AGAkSAYLlXXo-QgXyg3d0Ll6bDh_eVpcWOdabjyOJUfbZhEfGOAcNbhSQru4X-dzkXQRfaTWz7aeh4ggKhi-p9JcQx8UlutvXpdfYgIoJayfBlH23Cv5NAGJFvH/w400-h266/09_El_Bronco_Ventana.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Ventanina dela calli "Real"</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9KrCeW-GU5x8ai6xPBpyxZs5vYgnRCbkcVFetbWfkbsxcCGNUM9hwPeirAVb50mrqyBc_0fpsfEwBkvuJjpjqKI5k-4tG-q7lv1uuCkr1nR9NMMEyhq9PcrTBnN5bRzM0u9Kk/s2400/10_El_Bronco_C_Colon.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9KrCeW-GU5x8ai6xPBpyxZs5vYgnRCbkcVFetbWfkbsxcCGNUM9hwPeirAVb50mrqyBc_0fpsfEwBkvuJjpjqKI5k-4tG-q7lv1uuCkr1nR9NMMEyhq9PcrTBnN5bRzM0u9Kk/w400-h266/10_El_Bronco_C_Colon.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Praça "Colón"</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ8cBoEO601MvyUqRQzSvk7wPf8kKGv9Rh2wohW89MTeeMLtxgUCU93y7m6N4QN15XiC60mx9hV18wfkEKEtUSHcF8dl54F3VSDq2z6oKvsrD90OE5DTmkIeoy8thBWffJcqwe/s2400/11_El_Bronco_C_Medio.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ8cBoEO601MvyUqRQzSvk7wPf8kKGv9Rh2wohW89MTeeMLtxgUCU93y7m6N4QN15XiC60mx9hV18wfkEKEtUSHcF8dl54F3VSDq2z6oKvsrD90OE5DTmkIeoy8thBWffJcqwe/w500-h333/11_El_Bronco_C_Medio.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Calli "Medio"<br /></i></span></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhH8ANT16oB7j4jGdYoWuMft-ZUDGQ-sXMEzxmDvSvUQ5SBBp5HQ4-VLPBC8e3IZvaiCdrL2DeyvLNMdhordGvojfG6Ru1AafWEavCJTB7vsXo4Ruk8asyW1SGb3VfZzc5UA_kj/s2400/12_El_Bronco_C_Colon.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2400" data-original-width="1600" height="625" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhH8ANT16oB7j4jGdYoWuMft-ZUDGQ-sXMEzxmDvSvUQ5SBBp5HQ4-VLPBC8e3IZvaiCdrL2DeyvLNMdhordGvojfG6Ru1AafWEavCJTB7vsXo4Ruk8asyW1SGb3VfZzc5UA_kj/w416-h625/12_El_Bronco_C_Colon.JPG" width="416" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Puerta dela calli "Colón"</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTokiqMMoFx_EoYmpk-fMS4sLcQZHxKJ1oX5W0fO_Mq2r9z1D1xpAlz5inwqThk5COLoZIIl4dIiInEOJDWe1Urz3ZRCZkOaInb5nNvEGc537vdOkotf6XNpjWg83yiGyIwHbg/s2400/13_El_Bronco_T_Fragua.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTokiqMMoFx_EoYmpk-fMS4sLcQZHxKJ1oX5W0fO_Mq2r9z1D1xpAlz5inwqThk5COLoZIIl4dIiInEOJDWe1Urz3ZRCZkOaInb5nNvEGc537vdOkotf6XNpjWg83yiGyIwHbg/w500-h333/13_El_Bronco_T_Fragua.JPG" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Travessía dela "Fragua"</i></span><br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilNa16vuig9FJHyY5Z9AVM5YDtND2zzCEW-eO0S7-yazAq-dN9BTr1WPRI7t7yFf_Nn2z2IpBJjUEE8xgjqsjvPI-KVid_AlWWfk2GkImv79Q-Lqw0FNCXX6e8Tegf9KhcxChf/s2400/14_El_Bronco_C_Fragua.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilNa16vuig9FJHyY5Z9AVM5YDtND2zzCEW-eO0S7-yazAq-dN9BTr1WPRI7t7yFf_Nn2z2IpBJjUEE8xgjqsjvPI-KVid_AlWWfk2GkImv79Q-Lqw0FNCXX6e8Tegf9KhcxChf/w400-h266/14_El_Bronco_C_Fragua.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><i>Gatus dela Calli "Fragua"</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div style="text-align: justify;"><br /></div><div><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-53409685882600214502020-06-24T12:55:00.005+02:002020-06-24T17:53:31.375+02:00El Batán: el puebru delos tauricidas<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";">Quandu se vesitan los puebrus, siempri se vén las ilesias, las ermitas, los jardinis, las fuentis, las puentis, las ruinas... Tolo que da a entender la istoria del puebru por mé delos sus edificius. Pocus guipan los letrerus delas callis: en ellus tamién ai istoria. Se vén enas baldosas, chapas o letras destacás delas esquinas delas callis las buenas i malas decisionis delos que proyetan los puebrus, delos concejus, delos politiqueus, de si se guardan los topónimus con certeza o si los falsean... Milenta de datus dan essus letrerinus de callis que se sobreponin, que s'aborran, que los pican i vuelvin a poner. <b>Peru qué passa quandu un puebru enteru omenagea los que tienin o tuvun por oficiu matar torus por sicopatía, lucru, fachenda i gustu?</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi36vrwc-G6eG09dRAIF1jXGzdYTbLV0s2kyF9yTXXIFTqNa9Z9lWXKjw1AYN2J8N0D1N55siULCcEUMP2FWP1KWALbXuhjfEFHP90UR89FzV9sIjIWDCOmioNVbFtBXOY49hZD/s4160/Calle_El_Cordobes_El_Batan.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2336" data-original-width="4160" height="281" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi36vrwc-G6eG09dRAIF1jXGzdYTbLV0s2kyF9yTXXIFTqNa9Z9lWXKjw1AYN2J8N0D1N55siULCcEUMP2FWP1KWALbXuhjfEFHP90UR89FzV9sIjIWDCOmioNVbFtBXOY49hZD/w500-h281/Calle_El_Cordobes_El_Batan.jpg" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "helvetica";"><i>Letreru dela "Calle el Cordobés", en el Batán</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: "verdana";"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";">Pos velaquí <a href="https://www.verpueblos.com/extremadura/caceres/el+batan/" target="_blank">el Batán</a>, un puebrinu de colonus que preteneci al Guijitu, de casas brancas i de callis que siguin el pranu ortogonal, peru colos nombris delos prencipalis assessinus de torus del sigru XX i del sigru XXI.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh7HM2BNxT1AHcbtJdL9U0y6ezQqdkK_Uqd-Bzy7nVlLgTmlTtAqbWcittFC3s9a1zsHBaEMlQoGt_haxe07S70esI4pqbK5dNt2_h2J3ViVvMO1A4EdIPRmCMN0QDoXjOXMQ2/s4160/Calle_Miguel_Marquez_El_Batan.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2336" data-original-width="4160" height="281" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh7HM2BNxT1AHcbtJdL9U0y6ezQqdkK_Uqd-Bzy7nVlLgTmlTtAqbWcittFC3s9a1zsHBaEMlQoGt_haxe07S70esI4pqbK5dNt2_h2J3ViVvMO1A4EdIPRmCMN0QDoXjOXMQ2/w500-h281/Calle_Miguel_Marquez_El_Batan.jpg" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "helvetica";"><i>Casa dela calli "Miguel Márquez", en el Batán</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";">Ogañu quiciá muchus se susprenderían i ahuchearían al alcaldi si ondi vivin tieni el nombri dun genocida, dun parricida, dun pederasta, dun racista, dun machista confessu o dun lairón del puebru. Sin embargu, las callis delos nuestrus puebrus i capitalis entovía regentean con letrerus que los que escrivin la istoria delos ganaoris dierun en llamar "euris" o cosa aparenti, cona pruma cargá de sangri d'ergullu nacional i de ideologías apotronás . Reis, ifantis, duquis, generalis, militaris, conquistaoris, obispus, escrivientis están por tós laus nombrandu callis que enantis tenían nombris cenzillus comu La Fuenti, El Cinojal, Derecha, Conceju, El Pocitu, La Era... por custionis políticas o ideológicas, sin juíziu éticu nengunu. La genti no se susprendi dellu, más, le da igual.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjGz73WtkLWkN4tMsP7nFG62aJtanbwM7fUUgP0F5kwWZGgamkfQ_ZqlWV9XRyp-DlcSX-14Ny-d-WB9MqjvbA11FLXpwjpKVkLUA9HPjEyjy7Jw4skkHDuxF5oBxke2b47_6r/s4160/Calle_Monde%25C3%25B1o_El_Batan.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2336" data-original-width="4160" height="281" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjGz73WtkLWkN4tMsP7nFG62aJtanbwM7fUUgP0F5kwWZGgamkfQ_ZqlWV9XRyp-DlcSX-14Ny-d-WB9MqjvbA11FLXpwjpKVkLUA9HPjEyjy7Jw4skkHDuxF5oBxke2b47_6r/w500-h281/Calle_Monde%25C3%25B1o_El_Batan.jpg" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "helvetica";"><i>Ventana cona forja delos puebrus de colonus del Alagón con el letreru de "Mondeño", en el Batán<br /></i></span></td></tr></tbody></table><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";">Cómu no le vá a dar igual si una calli se llama "El Cordobés", "El Viti" o "Mondeño"? El nombri delas callis que luzin con el nombri dun tauricida es tan repunanti comu las que omenagean assessinus del regimi franquista, ifantas laironas o pederastas dela Ilesia. <b>Sin embargu, es ergullu de muchus ahinchonar la sicopatía dela sufrencia por mé las fiestas, los omenagis, el sostribu púbricu i, comu diximus estus días atrás, los <a href="https://cuyupanesgarras.blogspot.com/2020/06/entida.html" target="_blank">símbolus</a></b>. Essus letrerus son símbolus en puebrus i capitalis especistas. Los ergumentus que dizin que no es pola sangri, sino por la valentía es comu el que defiendi el machismu dixiendu que no es pola apresión alas mujeris, más bien pola ombría, comu si lo propiu delos ombris huera la violencia i delos políticus apregoná-la. Ná malu tienin topónimus bien cercanus comu <i>Nava-Mojá, Assunción, Alagón, El Guijitu, El Refugiu, El Rincón de Vivalis, Quintinis, Las Martinas, Candelariu, Sauzitu</i> o <i>Lamajosu</i>, pa qué mentar assessinus enos letrerus?<br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhg1PcMEN2H2-eOKK22-7uqWpiMlVEieH7geAb34Xt6Dj7DiNNytBcRk3GkJQfav04Njvm9nd3whdMN8gZMbrWaiS3H5KBelX9juM8pIcX0R8YJwxo8De25Jhh6SXNAHyfEUFf0/s4160/Calle_L_M_Dominguin_El_Batan.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2336" data-original-width="4160" height="281" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhg1PcMEN2H2-eOKK22-7uqWpiMlVEieH7geAb34Xt6Dj7DiNNytBcRk3GkJQfav04Njvm9nd3whdMN8gZMbrWaiS3H5KBelX9juM8pIcX0R8YJwxo8De25Jhh6SXNAHyfEUFf0/w500-h281/Calle_L_M_Dominguin_El_Batan.jpg" width="500" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "helvetica";"><i>Letreru de Luis Miguel "Dominguín" en el Batán</i></span><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: "verdana";"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";">Es mester dizir que essus letrerus son istoria del puebru? Sí, es istoria i <u>si la istoria aprendi algu es que ai que muar i dir a passu a passu mejorandu comu especii</u>. Agora, en el sigru XXI, a pocu a pocu la sociedá está dexandu d'embastecer-si por causa dela violencia i muchus consideramus que matar un toru por entretenimientu no trai ná buenu, ni pal propiu toru, claru está, ni pal que se lucra con ellu que considera que un animal por ser deferenti á de servir pa enllenar l'andorga o la bucheta, sin muar ni un átimu la consideración que se le da, ni tapocu pal que se regorça con ellu derechamenti hincandu-li una espá o renegámenti pagandu por ellu, porque umenta el pentellu envirtiendu-lu en un brutamonti. Por essu, <b>es mester hazer un juíziu críticu i éticu de qué nombris ponemus alas callis: no se puei cumprir a mantenienti cola lei de memoria istórica, aborrandu las acordanças al "caudillo" por un lau i alogo por otru tenguerretear con aquellus que son martirizaoris, assessinus o violaoris sin contradizir-si. <br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"><i>(Averá una segunda parti...)</i><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana";"> </span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-54031828281460299132020-06-23T19:52:00.001+02:002020-06-24T08:36:25.135+02:00Álvaro de Campos: Tabacaria/Estancu<div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">Quandu el añu passau me dixun de participar otra ves ena revista <a href="https://caramancho.wixsite.com/caramancho/caramancho" style="line-height: 1.5;" target="_blank">Caramanchos</a> m'aterminé a arrematar una delas tantas traducionis que tengu paí de testus en otras idiomas. <br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody style="line-height: 1.5;"><tr style="line-height: 1.5;"><td style="line-height: 1.5; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyliPDcMKBmwOFYK8CbqhLkRmHCn8UlPh3HNzs31YgiK10PAZnIzkq_1dZZRmfMxbifalm3JkRkUHQGRM6QbVuSS8xpMWVfqi6Y6FQzb5xiDv988_zmQhT7xTemXoREAkeq2vL/s2083/IMG_5397+%25282%2529.JPG" imageanchor="1" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1384" data-original-width="2083" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyliPDcMKBmwOFYK8CbqhLkRmHCn8UlPh3HNzs31YgiK10PAZnIzkq_1dZZRmfMxbifalm3JkRkUHQGRM6QbVuSS8xpMWVfqi6Y6FQzb5xiDv988_zmQhT7xTemXoREAkeq2vL/w400-h266/IMG_5397+%25282%2529.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr style="line-height: 1.5;"><td class="tr-caption" style="line-height: 1.5; text-align: center;"><span style="font-family: helvetica; line-height: 1.5;"><i style="line-height: 1.5;">Letreru del estancu de Gata<br /></i></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">Los testus de Fernando Pessoa, dendi que estudiava portugués ena carrera, siempri huerun una especii d'espeju ondi guipar las soleais, los ánimus, las faltas propias i ajenas i una espiración pala criación literaria. De má que l'agraeçu essas leyendas a Pessoa canteandu pal estremeñu una delas sus posías más sonás "<a href="http://arquivopessoa.net/textos/163" style="line-height: 1.5;" target="_blank">Tabacaria</a>", que l'amus puestu "Estancu", en estremeñu. S'empençava assín:</span></div><div></div><blockquote style="line-height: 1.5;"><div style="line-height: 1.5;"><font size="3" style="line-height: 1.5;"><span style="font-family: "trebuchet"; line-height: 1.5;">No soi ná. <br /></span></font></div><div style="line-height: 1.5;"><font size="3" style="line-height: 1.5;"><span style="font-family: "trebuchet"; line-height: 1.5;">Nunca sedré ná.</span></font></div><div style="line-height: 1.5;"><font size="3" style="line-height: 1.5;"><span style="font-family: "trebuchet"; line-height: 1.5;">No pueu querer ser ná.</span></font></div><div style="line-height: 1.5;"><font size="3" style="line-height: 1.5;"><span style="font-family: "trebuchet"; line-height: 1.5;">Fueraparti d'essu, tengu en mí tolos sueñus del mundu.</span></font></div></blockquote><div></div><div style="line-height: 1.5;"><br /></div><div style="line-height: 1.5;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">Quienquiera leer el testu enteru, que achuchi <b style="line-height: 1.5;"><a href="https://www.academia.edu/43414956/%C3%81lvaro_de_Campos_Tabacaria_Estancu?source=swp_share" style="line-height: 1.5;">aquina</a></b>.</span><br /></div><div style="line-height: 1.5;"><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-12246205331699877632020-06-17T14:28:00.001+02:002020-06-17T14:28:38.232+02:00Entidá<div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">Alas vezis el nuestru egu precisa duna seña d'entidá, más quandu se sienti gurruminu i anda en cata d'aprovamientu por parti de quien se considera mejor, más, pa sentir-si que preteneci a algu más grandi. Estu has que tengamus que dir pusiendu ala vista de tó chichirimundi las cosas que mos representan. Caúnu tien la suya propia: una bandera, una marca, una palavra, una canción, un santu, un partíu políticu, una idea... i en essi símbolu encontramus un cachu de musotrus o, cumu le passa de continu ala genti, essi símbolu se convierti en musotrus.</span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody style="line-height: 1.5;"><tr style="line-height: 1.5;"><td style="line-height: 1.5; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDVG-KwJNMrzmxT1HyhqjpWtkAJucgM631HRF1B0Bt5_9Os1mzT0jSuOdL3J214yxJCVUe6WHq_z-6Rco_aU3HVAPwiiUZbQkjIfyVYWXCjxNceWdKAClIkljVjik2NF6RyhaN/s2976/Palabras_con_identidad_Romangordo.JPG" imageanchor="1" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1984" data-original-width="2976" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDVG-KwJNMrzmxT1HyhqjpWtkAJucgM631HRF1B0Bt5_9Os1mzT0jSuOdL3J214yxJCVUe6WHq_z-6Rco_aU3HVAPwiiUZbQkjIfyVYWXCjxNceWdKAClIkljVjik2NF6RyhaN/w500-h333/Palabras_con_identidad_Romangordo.JPG" width="500" /></a></span></td></tr><tr style="line-height: 1.5;"><td class="tr-caption" style="line-height: 1.5; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">"Palabras con identidad" en Román-Gordu<br /></span></td></tr></tbody></table><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">Assina apaecin los tipismus i la ralidá enlatá. Se vé en aquellus puebrus ondi sin entender la istoria ni el sitiu que lo arroea procuran por una bandera ençalamá de sangri i dizin que lo propiu es achacinar un guarrapu, hazé-li judiás alas vaquillas, conviar en un friti alos vezinus, dedicar cientus d'ectarias al promu, la sufrencia i el derroti ambiental, quear-si enos añus 60, otrus enos 30, otrus ai dos sigrus... Tó p'ahinchonar lo que dan en llamar el "desarrollo rural".</span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody style="line-height: 1.5;"><tr style="line-height: 1.5;"><td style="line-height: 1.5; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTvHSJhF4lNx1nZ1EzE43dC3s2dyKUqyV7X-ucm6qoxAbwQDoP8MtiVmCeww091w0iYEOneCP1iNS-6MMnUy4_6QyXGGlGqNzp5_XJhcq9O7WLZioY0Y8kqG8d1SOdedRPa2mt/s2400/After_Louis_Wain_%2540nher19_Gata.JPG" imageanchor="1" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="333" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTvHSJhF4lNx1nZ1EzE43dC3s2dyKUqyV7X-ucm6qoxAbwQDoP8MtiVmCeww091w0iYEOneCP1iNS-6MMnUy4_6QyXGGlGqNzp5_XJhcq9O7WLZioY0Y8kqG8d1SOdedRPa2mt/w500-h333/After_Louis_Wain_%2540nher19_Gata.JPG" width="500" /></a></span></td></tr><tr style="line-height: 1.5;"><td class="tr-caption" style="line-height: 1.5; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">"After Louis Wain" de @nher19, en Gata<br /></span></td></tr></tbody></table><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">De tolos proponimientus que hazin associacionis, ayuntamientus o la propia Almenistración, un quantu-quantu namás no maltratan, matan o estroçan ná. Alo mejor devemus d'aprender de Román-Gordu, que dio en adornar las sus callis con arti, retratandu la vida dela genti, el usu i la libertá delos animalis, los oficius, con posía, con prantas melecinalis, con el patrimoniu oral estremeñu. Mesmu dela Serraílla i las sus palavras en forja pola callis o Gata i los retratus de gatus (enque no tenga ná que ver una cosa cona otra) o una feria del barru en Salva-Tierra (sin el burru harrieru, claru!) o del livru en Badajós. Estas ideas ai que sostribá-las, con el visiteu, cola propaganda, colos me-gustas. Si de verdá andamus en el sigru XXI, ca ves se sentirán comu bárbaras i antiguás essas chirrichoflas comunalis pa llamar al visitanti i otrus holgorius que acaban colas callis llenas de vasus de práticu, quintus i fusca de tolas crassis, con animalis que entretengan por sustener una costumbri liquiamenti atrasá, injusta i çamarra, más propias de canecus que de pessonas umanas.</span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana; line-height: 1.5;">El símbolu á de ser artísticu i respetosu, que no amorri ni embasteça. La mejor manera de no contribuír ala charracina que propón un puebru que entiendi el visiteu de muerti es no diendu. Tu decidis.<br /> </span></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-39659785725770980562020-06-16T13:48:00.002+02:002020-06-16T13:48:43.695+02:00El cedru de Gata<div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">En un mundu ondi la tierra tien amu i está partía i repartía de mala manera, qué pintan los arvus pala genti? Pos si no sirvin pa sacá-li provechu, namás pa estorvar: el oju del ombri que aborreci del verdor delos xaramagus, la cañaherra o l'ambuera tamién considera que sobran prantas, tenga 300 añus o aigan retoñecíu la semana passá.</span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq7HHJLhA8olLwyQrfboJ3i7PQBxT1wxpIufDO9vXoxzrnaelsYnD-K8-6Ftgv5uaOODdtXG18G2oW3BdgOdjfHJHWLoF70U-K0yX8ciWvWSnNoVhyphenhyphenixxcT2aeKLHTUtHVCeEt/s2400/IMG_5189.JPG" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2400" data-original-width="1600" height="781" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq7HHJLhA8olLwyQrfboJ3i7PQBxT1wxpIufDO9vXoxzrnaelsYnD-K8-6Ftgv5uaOODdtXG18G2oW3BdgOdjfHJHWLoF70U-K0yX8ciWvWSnNoVhyphenhyphenixxcT2aeKLHTUtHVCeEt/w520-h781/IMG_5189.JPG" width="520" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "helvetica";"><i>Troncón del cedru dendi la pará</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; line-height: 1.5; text-align: center;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">El <a href="http://extremambiente.juntaex.es/pdf/Cedro_GAta.pdf" target="_blank">cedru de Gata</a> tapocu s'escapó i estus mesis atrás le hizun una "poda sanitaria", comu reza el letreru dan pie del troncón, i lo esmocharun reondamenti.</span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"></span><br /><span style="font-family: "verdana";"></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVDESdDfPLqCcxc2JTTLp97xrIchwLg5Vvz09BiEE2C-Hxbep2858CU4QpQoSddybX-C_AiFejD_FzUBIZl0MkazCXTWwG5OItrACQ9h46eSHHlOEjSqo6vEPeYTWNIl6f3fOL/s2400/IMG_5190.JPG" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVDESdDfPLqCcxc2JTTLp97xrIchwLg5Vvz09BiEE2C-Hxbep2858CU4QpQoSddybX-C_AiFejD_FzUBIZl0MkazCXTWwG5OItrACQ9h46eSHHlOEjSqo6vEPeYTWNIl6f3fOL/s320/IMG_5190.JPG" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "helvetica";"><i>Troncón sina cogolla</i></span><br /></td></tr></tbody></table><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">Cómu unu delos arvus más mentaus dela Sierra de Gata acabi sina cogolla que abarcava la carreter</span><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"></span><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">a toa es algu que inoru. Hue pola muança climática? Quiciá porque estorvava ala carretera? Tenía praga? No lo sé, porque ni tan siquiera púi entrevistar naidi ena vesita a Gata i que me diera norti i tapocu encontré ná en interné.</span><br /><span style="font-family: "verdana";"></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"></span><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoO_8IXoHcWArDzXoEZ0u9Gbjj0O5SeStHT6Ufzdc1bhN20iRyarJbMBSBiWDx1m-1uDk1uAh21S96weAR5rIoPfQ2mLrjaFSM_nAY6pkVzej4x9nG79jHVCLHdiJWPeaw2RJs/s2400/IMG_5192.JPG" style="line-height: 1.5; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="2400" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoO_8IXoHcWArDzXoEZ0u9Gbjj0O5SeStHT6Ufzdc1bhN20iRyarJbMBSBiWDx1m-1uDk1uAh21S96weAR5rIoPfQ2mLrjaFSM_nAY6pkVzej4x9nG79jHVCLHdiJWPeaw2RJs/w400-h266/IMG_5192.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: "helvetica";">Pie del troncón</span></i><br /></td></tr></tbody></table><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"><br /></span></div><div style="line-height: 1.5; text-align: justify;"><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;">Los gateñus pa recordá-lu dierun <a href="https://www.hoy.es/prov-caceres/asociacion-sierra-gata-20200305002718-ntvo.html" target="_blank">un cedru a ca puebru</a> dela Sierra Gata, siguiendu essa tradición delos puebrus norteñus de prantar arvus (Villa-Nueva, Pescueça, los puebrus serragatinus...). Agora namás se puei ver el troncón an pie dela carretera comu</span><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"> un monofitu hincau arroeau de castañus gigantis, pinus i higueras. Empelotinu ena parti que se vei, conas raízis que ahondarán alas razonis mesmas del tiempu, quea comu essas palmeras enfermas que tantu s'empeñan los ayuntamientus en prantar i en curar contra'l picúu. Averá algu que haga bien el umanu? Andiquiera que meti la manu lo çalea, un rei Mida garruñu que empercúi el alimentu, el'agua, el suelu i los arvus, peru que entovía no le roga a Dionisu cómu hazer pa no seguir derrotandu tó.</span><br /><span style="font-family: "verdana"; line-height: 1.5;"></span></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-22492626845327474152020-06-15T18:17:00.000+02:002020-06-15T18:17:36.186+02:00Batipuerta<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXpYLeiE0-5WgAE3_5Bz-uEqRNPpN9arCLXTgA-AMH4WSQ3vI0bW9r3V3Ttjxbb6tXO0kH0rEkSCAvM_u_VxYMjpYGBtm-xnmoumtL4mlRvFAs0aNTge8Nv993bECnlb2sr4nF/s1566/Batipuerta_Montermosu.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="1566" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXpYLeiE0-5WgAE3_5Bz-uEqRNPpN9arCLXTgA-AMH4WSQ3vI0bW9r3V3Ttjxbb6tXO0kH0rEkSCAvM_u_VxYMjpYGBtm-xnmoumtL4mlRvFAs0aNTge8Nv993bECnlb2sr4nF/s320/Batipuerta_Montermosu.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Batipuerta en una casa de Montermosu</i><br /></td></tr></tbody></table><div><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><font size="3">Comu la batipuerta que s'echa p'ansomar la gaita, peru sin escussear más dela cuenta, queemus el blogui sin acontinar, parau i incultu. Peru no se puei ençonchar la desinquietú por un mundu agalvanau ondi los estremeñus, caqual heíqui dendi la paré del su uertu, gañi pa un lau i pa otru, garraspea i desatendiendu las matas ya tallúas i defalagandu el'agua, passa las tardis sin ganas d'acuír a casa.</font></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><font size="3"><br /></font></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><font size="3">Con huerça i sin mieu a dizir las verdás del barqueru, dimus a esculcar ena lengua, ena coltura i ena naturaleza d'esti cachu de mundu que es Estremaúra, comu dendi lo primeru hizimus.</font></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><font size="3"><br /></font></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><font size="3">Quien quiera entrar, que entri, sin fachendas, ni ideologías. Emprencipiamus otra ves pa da-li contestación ala pregunta que sigui sin responder: <i>Cúyu pan esgarras?</i></font></span><br /></div>Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-19432997.post-38492965204617769902017-11-06T17:21:00.001+01:002017-11-06T17:21:25.228+01:00DESPEÍA<div style="text-align: justify;">
<i><span style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span style="color: red;">Enque no es un adiós, sí es una pará. Dispués de tós estus añus a esparramal por mé d'endilgus i retrataúras el patrimoniu estremeñu, llegó el momentu de tomal atranquiju i arreparal-si un quantu-quantu. </span></span></span></i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><span style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span style="color: red;">Me desenreu del esparramamientu por mé delos bloguis i otras páginas porque andu a envestigal otras custionis más hondas dela lengua i el pensamientu que precisan de pocas o nenguna distraición. Mantenel un blogui precisa de tiempu i dedicación que agora estó jechandu en envestigal i aprofundal otrus espetus dela lengua, la istoria i el pensamientu, fueraparti del trabaju grandi que supón el dicionariu que me gustaría d'arrematal ya mesmu.</span></span></span></i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><span style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span style="color: red;">No piensu d'aborral el blogui, porque án síu muchus añus de trabaju i compartíus con tós vusotrus, paque poais seguil a miral i remiral paquí lo que vos cumpra quandu querais.</span></span></span></i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><span style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span style="color: red;">De má que ya mos veremus quandu el caminu sea llanu, porque agora quea que agateal montañas solu. </span></span></span></i></div>
Ismael Carmona Garcíahttp://www.blogger.com/profile/12167815194487842339noreply@blogger.com0